Debatt

Källkritiken brister när medierna ger lobbyister utrymme

Gång på gång uttalar sig eller skriver lobbyister i stora medier, utan att deras uppdragsgivare redovisas. Källkritiken saknas. Man måste kunna ställa lika höga krav på medierna som på tolvåriga skolelever. Det skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner, grundare av tankesmedjan Balans.

Media har helt enkelt struntat i grundläggande källkritik, skriver debattörerna.
Media har helt enkelt struntat i grundläggande källkritik, skriver debattörerna. Foto: Johan Nilsson/TT
Marcus Larsson
Åsa Plesner
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

För att svenska sjätteklassare ska få godkänt i samhällskunskap krävs förmågan att granska information och åsikter som rör samhällsfrågor med enkla källkritiska argument. Enligt Nationalencyklopedin är det mest grundläggande momentet i källkritiken ”identifiering av källan: dess upphovsman, dess tillkomstsituation och avsikten med tillkomsten. Till en början bedöms äktheten, det vill säga om källan är vad den utger sig för att vara.”

Ett annat viktigt källkritiskt argument är tendenskriteriet som innebär att en källa kan vara färgad av mer eller mindre tydliga värderingar av olika slag. 

Det senaste året har lobbyister vid ett flertal tillfällen skrivit debattartiklar/krönikor i de större tidningarna utan att deras arbetsgivare nämnts.

Medierna har struntat i källkritiken

Rimligen borde de krav som skolans styrdokument ställer på tolvåringar för ett godkänt betyg i samhällskunskap kunna ställas även på tidningar, TV-stationer och radiokanaler när de ger utrymme för personer vars värderingar kan vara färgade av sina uppdragsgivare. Valrörelsen – och dess efterspel – har dock innehållit ett så stort antal exempel på motsatsen. Media har helt enkelt struntat i grundläggande källkritik.

Det där är förstås ett påstående som också kräver källkritisk granskning. Vi är anställda av tankesmedjan Balans, vars syfte är att verka för goda arbetsvillkor för till exempel lärare. Här finns således skäl för er läsare att ha tendenskriteriet i bakhuvudet.

Här är en lista

Påståendet måste förstås även beläggas med trovärdiga källor, så här kommer några exempel på tillfällen där lobbyisters uppdragsgivare inte redovisats.

Den 15:e september var den för detta socialdemokratiska politikern Stefan Stern inbjuden till både Studio ett i P1 och TV4 för eftervalsanalys. I TV4 presenterades Stern som ”partistrateg” och i Studio ett som ”tidigare politisk riksdagsledamot för Socialdemokraterna, men inte längre aktiv i partiet”. Nu har Stern aldrig suttit i riksdagen men framförallt har han under hela valrörelsen varit mycket aktiv i ”Valfrihetskommissionen”, vars syfte varit att opinionsbilda mot inskränkningar av de vinstdrivande friskolornas möjligheter att verka på skolmarknaden. Han är utöver det anställd som kommunikationsansvarig för investmentbolaget Nordstjernan, som äger flera vinstdrivande vård- och omsorgsföretag.

Den 22 augusti diskuterade morgonstudion i SVT Liberalernas och de borgerliga partiernas bussturné med Sverigedemokraterna, ett samarbete som satte fokus på de splittringar som finns i de borgerliga partiernas regeringsunderlag. En av de inbjudna gästerna – Alice Teodorescu – presenterades som ”borgerlig skribent och samhällsdebattör”. Teodorescu är möjligen helt rätt person för att delta i en sådan diskussion men framförallt är hon anställd som ”chef för samhällskontakter” hos AcadeMedia, en friskolekoncern med årlig omsättning på mer än 14 miljarder kronor och som i allra högsta grad har ekonomiska intressen i regeringsbildningen.

Arbetsgivaren nämns inte

Det senaste året har lobbyister vid ett flertal tillfällen skrivit debattartiklar/krönikor i de större tidningarna utan att deras arbetsgivare nämnts. I en debattartikel med rubriken ”Cynism styr vänsterns hets mot friskolorna” väljer Aftonbladet att inte redovisa att Gunnar Hökmark jobbar som lobbyist för Kreab, ett bolag som ägs av Kunskapsskolans ägare Peje Emilsson. Svenska Dagbladet skriver inte ut att Sten Tolgfors vid publicering var anställd som lobbyist för Rud Pedersen i presentationen i artikeln ”Varför ska glesbygdens små friskolor slås ut?” och Göteborgs Posten utelämnar att Markus Uvell är partner i lobbyistfirman Nordic Public Affairs i presentationen till en ledartext med titeln ”Kritiken mot friskolorna drivs av avundsjuka”.

En majoritet av väljarna är emot obegränsade vinstuttag för aktiebolagsdrivna friskolor, men starka ekonomiska intressen – en ansenlig del av dem före detta politiker som bytt sida och nu äger skolbolag – använder lobbyism för att försvara sin position. Att TV, radio och tidningar inte redovisar lobbyisters arbetsgivare är därför ett demokratiskt problem.

Man måste kunna ställa lika höga krav på media som på tolvåriga skolelever.

Nämnda personer

Alice Teodorescu Måwe

PA-chef Academedia
Jur. kand (Lunds uni., 2008)

Sten Tolgfors

Landshövding Västra Götalands län

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget