Investeringsskyddsregler är viktiga för näringslivet

DEBATT. EU-kommissionen föreslår domstolar som ska avgöra tvister i handelsavtal. Om en lagstiftning direkt eller indirekt avhänder ett företag eller en privatperson dess äganderätt så ska snabb, relevant och icke-diskriminerande ersättning utgå, anser Olof Erixon på Svenskt Näringsliv.

Av: Olof Erixon

Ansvarig för internationell handelspolitik på Svenskt Näringsliv

 

Det är uppenbart att risken att få sin utländska investeringstillgång exproprierad utan godtagbar ersättning minskar företags vilja att investera i andra länder. Det kan därmed antas hämma den ekonomiska utvecklingen för både företag och värdlandet. Det finns i hela världen för närvarande omkring 3000 bilaterala investeringsskyddsavtal (BIT), eller investeringsskyddskapitel i frihandelsavtal. Den rikliga förekomsten av BIT talar entydigt för att de anses vara gynnsamma för båda parter, annars hade de knappast varit så många som de är. OECD har uppskattat att 93 procent av alla BIT innehåller bestämmelser om så kallade Investor-to-State Dispute Settlement - ISDS. De innebär möjligheten att ta en tvist om utebliven ersättning till en skiljenämnd.

Starkt stategiskt intresse

Ett antal stora så kallade övergångsekonomier, till exempel Brasilien, Indien och Kina, får en allt större tyngd i det internationella ekonomiska systemet och drar till sig en allt större andel av de internationella investeringsströmmarna. Behovet av rättsligt skydd mot otillbörliga ingrepp i äganderätten i dessa länder ökar därmed. Mot den bakgrunden, och mot bakgrund av att Kina inte är den enda uppstigande ekonomi som EU har att förhålla sig till i framtiden, är det ett starkt strategiskt intresse för svenska företag att ISDS blir en del av det tänkta TTIP-avtalet. Om vi inte har ISDS med USA så minskar sannolikheten av att Kina skulle godta ISDS i ett avtal med EU.

Men också mellan redan fullt utvecklade ekonomier verkar behovet av investeringsskydd att öka. Jurysystemet i USA skulle kunna resultera i mannamån till nackdel för utländska företag vid en konflikt mellan dessa och till exempel en delstat. I länder utanför EU är förtroendet för rättssystemets oberoende i EU-länder inte så starkt som vi själva föreställer oss, särskilt inte när det är fråga om en tvist mellan ett utländskt företag och en stat.

Ersättning ska utgå

Ett mycket uppmärksammat praktiskt exempel i närtid är Argentinas beslut att, utan ersättning, förstatliga det spanska företaget Repsols tillgångar i landet. Värdet av Repsols tillgångar i Argentina beräknades till 10,5 miljarder amerikanska dollar. Hade det inte funnits något BIT att åberopa så hade Repsol inte kunnat utverka någon slags kompensation över huvud taget. Sverige hade 2012 utländska direktinvesteringstillgångar om 2728 miljarder kronor. I många fall handlar det om pensionspengar. För svenska företags vidkommande är USA den för närvarande i särklass största investeringsmarknaden, med hela 425 miljarder kronor i tillgångar 2012.

Vår grundläggande inställning är att företag eller privatpersoner inte genom ett tvistlösningsförfarande som ISDS ska ges makt att ändra eller inskränka rätten att lagstifta, men om en lagstiftning direkt eller indirekt avhänder ett företag eller en privatperson dess äganderätt så ska snabb, relevant och icke-diskriminerande ersättning utgå. Om inte ska tvistlösningsförfarandet vara så snabbt och transparent som möjligt, och oberoende från statlig inblandning.

Forrige artikel S och MP: Lindström motarbetar både klimatet och bostadsbyggandet S och MP: Lindström motarbetar både klimatet och bostadsbyggandet Næste artikel "Inte säkert korna kommer ut på bete nästa sommar"
Klimatbråk mellan Söder (SD) och Eneroth (S)

Klimatbråk mellan Söder (SD) och Eneroth (S)

KLIMATBRÅK. Enligt riksdagsledamot Björn Söder (SD) har infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) fel när han påstår att flyget har en betydande klimatpåverkan. Men Söder vägrar gå med på att han skulle ha kallat klimathotet för en bluff.