Debatt

Internationell tankesmedja: De ryska trollarméerna borde oroa EU:s ledare

Ryska trollarméer måste bekämpas med skarpa krav från EU och med insatser från sociala medieföretag. Det skriver Péter Krekó och Lóránt Gyori, direktör respektive geopolitisk analytiker vid tankesmedjan Political Capital Institute.

Den ökända Wagnergruppen, som såväl EU som USA nyligen har öppnat för att terrorklassa, är grundad av Putins förtrogne Yevgeny Prigozhin, vars arbete även inkluderar påverkan via trollarméer. Här syns kamouflageklädda individer vid det nyöppnade Wagner Centre i St Petersburg.
Den ökända Wagnergruppen, som såväl EU som USA nyligen har öppnat för att terrorklassa, är grundad av Putins förtrogne Yevgeny Prigozhin, vars arbete även inkluderar påverkan via trollarméer. Här syns kamouflageklädda individer vid det nyöppnade Wagner Centre i St Petersburg. Foto: Dmitri Lovetsky/AP/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Trollarméer har blivit en nyckelkomponent i Kremls verktygslåda för desinformation. De dök upp första gången 2016, när Internet Research Agency (Ira), som ägs av Putins förtrogne Yevgeny Prigozhin, anställde tusentals människor i en ”trollfarm” i S:t Petersburg för att blanda sig i viktiga val – inklusive det amerikanska presidentvalet mellan Donald Trump och Hillary Clinton.

Nu används trollarméer i en helt annan skala och har blivit en del av Rysslands invasion av Ukraina.

Forskning publicerad av den brittiska regeringen i maj 2022 visade att Ryssland har utökat sin armé av webbrobotar och troll sedan invasionen av Ukraina den 24 februari. Dessutom varnade man för att en ny armé av troll kopplade till Prigozhin, grundaren av den ryska gruppen legosoldater som kallades Wagnergruppen, hade äntrat krigets scen.

Manipulering av den allmänna opinionen

Förutom att rikta in sig på ledande mainstreammedier och politiker, som den dåvarande brittiske premiärministern Boris Johnson och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, har trollens verksamhet varit inriktad på att manipulera den allmänna opinionen genom desinformation i kommentarsfälten på ett antal sociala medieplattformar som Facebook, Twitter, TikTok och Telegram.

Forskare vid Meta bevisade i augusti att krigstroll från ”Cyber Front Z” är kopplade till trollfabriken som drivs av Prigozhin, och en studie som publicerades den 6 november avslöjade att sociala mediekonton i ”viloläge”, som en gång ägdes av Ira, hade aktiverats igen i syfte att attackera USA:s president Bidens hantering av Ukrainakrisen inför mellanårsvalet.

Med hjälp av en kombination av algoritmbaserad textanalys och kvalitativ analys har forskning från vår tankesmedja, Political Capital, spårat och analyserat aktiveringen av trollkonton och deras spridningsstrategier i kölvattnet av invasionen av Ukraina i Visegrád-länderna (Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern), Tyskland, Italien och Rumänien.

Upprepad användning av bildbyråbilder och ett specifikt inläggsmönster, som infogade samma kommentar ord för ord i trådar på Facebook, avslöjade deras mönster av bedrägligt beteende. Vårt team undersökte återkommande texter som var minst fem ord långa och som delats minst 200 gånger på sociala mediekanaler. Detta ledde till ett antal avslöjade fynd.

Landspecifika narrativ

Det första vi avslöjade i vår studie av V4-länderna var att det finns anmärkningsvärda landspecifika skillnader i aktiviteterna och kommentarerna.

I Ungern och Tjeckien upptäckte vi till exempel ett stort antal jämförbara budskap, som var anpassade till Kremlvänliga berättelser. Av de fem budskapen spridda över båda länderna fokuserade tre på:

  • Ukraina begår folkmord i Donbas
  • Nynazister tar över Ukraina
  • Ukraina är inte en riktig stat

I Polen skulle dock en sådan taktik inte fungera på grund av den allmänna negativa uppfattningen om Ryssland. Här försökte man i stället betona geopolitisk osäkerhet genom att antyda att det styrande PiS-partiet misskötte nationella säkerhetsinsatser samtidigt som Nato-samarbetet riskerade att dra Polen in i kriget.

Budskap från Kreml

I Tyskland fokuserade trollen sina ansträngningar på att förstärka en skuldkänsla hos den tyska allmänheten. Huvudberättelsen här var att omtolka kriget som en konflikt mellan Ryssland och väst (USA och Nato), med fokus på västs påstådda svek av löften man givit till Sovjetunionen och Ryssland i förhållande till Natos utvidgning.

För det andra upptäckte vi att många av dessa falska berättelser har sitt ursprung i Moskva. Tre argumentationslinjer, som upprepats av troll i Ungern, var lätta att identifiera och omfattade: ”Ukraina existerar inte”; ”Natos nya diktatoriska världsordning” och ”de senaste åtta årens folkmord i Donbass”.

Kremls budskap har också spridit sig till mainstreammedia på vissa håll. Vår undersökning upptäckte Kremls desinformation i populära medier inklusive RTL, RTL Aktuell, Sat1 och ZDF Heute, som alla har stor publik i sina respektive länder. 

Till exempel upprepade debattartiklar från regeringsvänliga mainstreammedier i Ungern det falska påståendet att ett ”folkmord” eller ”etnocid” begicks mot den ryska eller ungerska minoriteten – med hänvisning till en långvarig diplomatisk konflikt mellan Kiev och Budapest om minoritetsspråksrättigheter. Samtidigt gav politiker från tyska AfD, rumänska socialdemokrater, Robert Fico i Slovakien och Trikolorpartiet i Tjeckien också syre åt Kremls narrativ.

Slarv avslöjar trollen

I slutändan underlättas dock våra ansträngningar att identifiera trollaktivitet genom trollarméernas misstag. I flera fall har vi till exempel funnit att förespeglat slovakiska Facebook-användare har lämnat ungerskspråkiga kommentarer på tjeckiska Facebook-sidor och liknande. Profiler som samtidigt spred uppenbara pro- och anti-Kreml-narrativ var ännu mer avslöjande.

Fel som dessa tyder nämligen på att den ryska källan bakom dessa profiler glömde att byta konto när de flyttade över till en annan jurisdiktion. Vi fann också att falska och stulna profiler var vanligast för att förmedla dessa berättelser.

Europas ledare borde vara oroade

Omfattningen av rysk trollverksamhet i Europa borde oroa både politiska ledare och vanliga medborgare. Falska onlinekampanjer som syftar till att påverka åsikter är lätta att producera och billiga att driva.

Det är därför absolut nödvändigt att EU antar lämplig lagstiftning – utöver den så kallade Digital Services Act – och utvecklar teknisk kapacitet som bättre kan känna igen bedrägligt beteende på nätet.

Den yttersta makten ligger dock hos de sociala medieföretagen och deras vilja att bekämpa falska nätverk på ett öppet sätt. EU:s lagstiftare bör ge högsta prioritet åt att säkra att dessa plattformar snabbt uppfyller kraven på att bekämpa desinformation samt att de implementerar egna verktyg för att förhindra att trollverksamhet sprids på deras plattformar.

Nämnda personer

Vladimir Putin

President, Ryssland
jurist (Sankt Petersburgs Statsuniversitet)

Boris Johnson

Tidigare premiärminister, Storbritannien, Conservative Party

Olaf Scholz

Förbundskansler (SPD), Tyskland
Universität Hamburg

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget