Inför valet: Ny kartläggning av partiernas politik för civilsamhället

I valrörelsens slutspurt pekar organisationerna bakom en ny rapport ut riksdagspartiernas civilsamhällespolitik som motstridig. ”Civilsamhället får mycket uppmärksamhet under akuta kriser som skogsbrand, flyktingmottagande och coronapandemi. Men ett starkt civilsamhälle i kris kräver en stark infrastruktur på plats när krisen kommer”, säger Famnas generalsekreterare Ulrika Stuart Hamilton. 

När ukrainska flyktingar anlände med färjan från Gdynia till Karlskrona i mars, så var volontären Anki Johansson (bilden) en av dem som tog emot. Ett exempel på hur civilsamhället mobiliserar i kris. Men utan en fungerande infrastruktur på plats blir det svårare att hjälpa, menar Ulrika Stuart Hamilton på Famna. (Arkivbild)
När ukrainska flyktingar anlände med färjan från Gdynia till Karlskrona i mars, så var volontären Anki Johansson (bilden) en av dem som tog emot. Ett exempel på hur civilsamhället mobiliserar i kris. Men utan en fungerande infrastruktur på plats blir det svårare att hjälpa, menar Ulrika Stuart Hamilton på Famna. (Arkivbild) Foto: Johan Nilsson/TT
Anders Gustafsson

Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson beskrev i Dagens Nyheter idrottens framskjutna plats i valrörelsen som något av ett genombrott. Som Altinget nyligen rapporterade har exempelvis Socialdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna presenterat satsningar på idrott i utsatta områden.

Då kan man samtidigt notera att när SVT sport kartlade motioner under den senaste mandatperioden, så var det dubbelt så många som innehöll ordet ”kultur” jämfört med ”idrott”.

Ändå brukar idrotten och kulturen anses ha lättare än det övriga civilsamhället att påkalla politikernas uppmärksamhet. I en ny rapport har Civos, Famna, Fremia och Giva Sverige inte nöjt sig med partiernas valmanifest, utan också undersökt motioner, budgetförslag och partiprogram. 

Famnas generalsekreterare Ulrika Stuart Hamilton känner igen bilden av att idrott och kultur ligger överst när politiken för civilsamhället utformas.

– Det återspeglas i vår undersökning. En del lyfter idrott som det viktigaste. Vissa partier pratar fortfarande om ”folkrörelser”, andra om ”föreningsliv”, medan ”civilsamhälle” borde vara mer relevant. Annars får man inte med professionella aktörer, som idéburen välfärd. Det är en observation, men hur de uttrycker sig motsvarar partiernas prioriteringar och historia.

Vad reagerar du mest på i resultatet av er undersökning?

– Om man läser dokumenten rakt upp och ner så får man ett positivt intryck, men det motsvaras inte alltid av den konkreta politiken. Vårt fortsatta påverkansarbete får riktas in på att det blir verkstad av orden. Till exempel röstade C, M och SD nej till propositionen om idéburen välfärd, trots allmänt välvilliga formuleringar i åtminstone M:s och C:s partimotioner.