I tider av krig är skolan nyckeln mot antisemitism

Efter andra världskriget stod det klart att 90 procent av alla judiska barn i Europa hade förintats. Ungefär 1,5 miljoner barn.

En av skolans viktigaste uppgifter är att detta inte ska glömmas.

Att föra vidare minnet av Förintelsen är inte bara ett historiskt åtagande, utan också en nödvändig insats för att förstå och forma vår samtid. Den 27 januari, dagen för minnet av Förintelsens offer, fungerar som en påminnelse om en av historiens allra mörkaste stunder och den betydelse den har för dagens globala utmaningar.

I tider av krig och antisemitism

I en tid präglad av krig och krigshot i vårt närområde och en oroande ökning av antisemitism och allmän misstro, är det av yttersta vikt att reflektera över hur det påverkar vårt samhälle. Globalt ser vi hur politiska konflikter och spänningar mellan nationer ständigt växer och hur det även påverkar oss.

Antisemitismen, den skugga från det förflutna som aldrig tycks avta, återkommer nu med kraft. Hatbrott mot judar ökar och detta fenomen utgör inte bara ett angrepp mot en specifik grupp av människor, utan är även ett allvarligt hot mot våra demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Minskad förmåga att lösa gemensamma problem

Samtidigt växer misstron mot institutioner och etablerade sanningar. Rädslan för desinformation och manipulering av fakta underminerar tilliten till samhället och dess ledare. Vi ser en oroande polarisering och därmed en minskad förmåga att samarbeta för att lösa gemensamma problem.

Skolan står inför utmaningen att integrera dessa nutidsreferenser i undervisningen om Förintelsen och historiens lärdomar. Eleverna behöver inte bara förstå det förflutna intellektuellt utan också relatera det till dagens komplexa verklighet.

Skolans roll blir också allt viktigare i detta sammanhang – och tiden då inga överlevare finns kvar är snart här. Vi lärare har därför en avgörande roll i att förmedla kunskap och främja förståelse. Minnet och kunskaperna om vad som hänt måste hållas vid liv när Förintelsen kommer allt längre bort från dagens elever.

Undervisning är nyckeln 

Människors egna berättelser förblir ett kraftfullt verktyg för att skapa förståelse och empati. Genom undervisning och utbildning kan eleverna stärkas mot totalitära rörelser och få kunskaper för att aktivt stå upp för demokrati, jämställdhet och människors lika värde.

Elevernas förmåga att kritiskt granska källmaterial, särskilt på nätet, blir en nyckel till att delta i det demokratiska samtalet. Undervisningen, oavsett ämne, måste bidra till att rusta eleverna med kunskaper för att genomskåda propaganda, falska fakta och desinformation som syftar till att vilseleda och ställa grupper mot varandra.

Den pågående krisen för demokratin i många länder är kopplad till bristande fokus på folkbildning och kunskapsspridning.

Timplanerna i skolan blir därmed särskilt viktiga. Genom att säkerställa tillräckligt med tid i alla ämnen ges utrymme för eleverna att fördjupa sina kunskaper och reflektera över sammanhangen mellan historien och nutiden. 

Den pågående krisen för demokratin i många länder är kopplad till bristande fokus på folkbildning och kunskapsspridning. Att bekämpa framsteg i populism, intolerans och religiös extremism kräver en samlad ansträngning från samhället som helhet.

Stå upp för kunskap och demokrati 

Lärares uppgift är att varje dag stå upp för kunskap och en demokratisk grundsyn. Vårt bidrag till att främja utveckling, lärande och respekt för demokratiska värderingar är avgörande för samhällets framtid. Fakta, även när de är besvärliga, måste ligga till grund för undervisningen. Mot lögner och förfalskade nyheter hjälper endast kunskap.

Slutligen, för att skolan ska kunna genomföra sin viktiga uppgift och ge kunskap och insikt i vad som har format mänskligheten, måste rätt förutsättningar ges. Lärare är nyckelpersoner i att forma en generation som inte bara minns det förflutna utan också förstår dess relevans för dagens samhälle.