"I ärlighetens namn är det inte under Almedalsveckan jag möter vanligt folk"

Likt både Thomas Hartman och Henric Borgström håller jag med om att kunskapsutbytet under Almedalsveckan är stort. Det är många gånger en mötesplats för intressanta, viktiga och givande samtal. Men dessa åtskilliga samtal och möten är inte alltid representativa. Det jag ställer mig starkt kritisk och ifrågasättande till är hur denna från början demokrativecka har kommit att bli så pass exkluderande?

Många tvingas avstå

Som riksdagsledamot är det mitt ansvar att representera och träffa mina väljare och i ärlighetens namn är det inte under Almedalsveckan jag möter vanligt folk. Hårt förvärvsarbetande människor har ingen som helst möjlighet att ta sig till och bo i Visby, under vad jag förmodar (tillsammans med Stockholmsveckan) är den dyraste resveckan till Gotland under året.

Folkrörelserna har inte varit beredda på hur samtalet har förflyttats till en elitnivå.

Annelie Karlsson (S)
Gruppledare i riksdagen

Både Hartman och Borgström framhåller bredden av deltagare. Att det är företag, kommuner, regioner, civilsamhällsorganisationer från alla fält som befinner sig i Visby under Almedalsveckan. Och visst är det så. Men samtidigt vet vi att väldigt många, inte minst civilsamhällsorganisationer, tvingas avstå deltagande på grund av de orimligt höga kostnaderna. Särskilt de mindre aktörerna och ungdomsorganisationer som spelar en otroligt viktig roll i samtalen kring vår samtid och framtid.

Är det värt det?

Många av de organisationer som deltar gör det med ett väldigt pusslande kring ekonomin. Är det verkligen rimligt att möjligheten till samtal, påverkan och inflytande har förflyttats till en vecka om året, där deltagande kan få ekonomiska konsekvenser för organisationers verksamhet en lång tid framöver? Vad prioriteras i sådana fall bort för deltagande i Almedalen? Och är det i slutändan värt det?

"Ta oss i kragen"

Med det sagt, så tycker jag absolut att vi behöver vara självkritiska kring hur Almedalen har utvecklats. Folkrörelserna har inte varit beredda på hur samtalet har förflyttats till en elitnivå. Jag och mitt parti är självfallet öppna för förslag på hur vi kan utveckla arrangemanget.

Jag är väl medveten om att politikerveckan är ett väldigt viktigt arrangemang för Gotland och dess invånare, men vi behöver alla ta oss i kragen och vara bättre på att skapa inkluderande möten och samtal året om – i hela landet. Som makthavare är det vår plikt.