Hotet mot rättsdata slår mot hela samhället

Öppenhet och insyn är grundbultar i den svenska demokratin. Rätten att granska makten, att ta del av offentliga handlingar, att kunna ställa frågor – och få svar. Inte bara för journalister, utan för hela samhället. Men just nu håller den här öppenheten på att begränsas. Just nu prövas svenska folkets tillgång till verktygen som gör detta möjligt – rättsdatabaser.

Oklar juridik hotar insynen

Ett utslag i Högsta domstolen från tidigare i år gör rättsläget för så kallade rättsdatabaser osäkert. Tolkningen är att EU-lagen GDPR skulle stå över den svenska yttrandefrihetsgrundlagen och offentlighetsprincipen. Samtidigt är det egentligen inte tanken med GDPR, som är till för att värna integriteten, men inte att minska transparensen.

Ett annat utslag, i EU-domstolen, väntas i september och kanske förtydligar det rättsläget. Vi vet också att EU håller på att se över GDPR. Men egentligen ville ingen ha juridisk osäkerhet. Rättsdatabaser bygger på information från offentliga handlingar. Poängen med offentlighetsprincipen är att alla ska kunna ta del av dessa handlingar. 

Utan insyn blir samhället sårbart för brott

Regeringen behöver nu agera – så att inte insynen försvinner för gott. Lyckligtvis säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) att han ställer sig på offentlighetsprincipen och den svenska grundlagens sida. Det vi behöver nu är politisk leverans och ny lagstiftning som visar att regeringen står bakom sina ord.

GDPR ska värna integritet men i just detta fall pratar vi om brottslingars integritet

Lättanvända rättsdatabaser som är tillgängliga för alla, oavsett om du är journalist, ett stort företag eller privatperson, är inte bara en fråga om öppenhet utan också en fråga om trygghet.

Den organiserade brottsligheten fortsätter breda ut sig i samhället. Kriminella infiltrerar företag och offentliga verksamheter. De driver verksamheter som tar emot utsatta personer. Välfärdsbrott och bedrägerier ökar och företagare hotas. I detta läge får kommuner, myndigheter och företag allt svårare att kontrollera vem de faktiskt samarbetar med, anställer eller upphandlar.

EU-beslut hotar verktyg mot brott och oseriösa aktörer

I en ny Novus-undersökning, genomförd på uppdrag av Verifiera i juni 2025, uppger 60 procent av de tillfrågade att de anser att tillgång till öppen rättslig information via rättsdatabaser kan bidra till att förebygga brott. Med EU-domstolens beslut riskerar verktygen för granskning att försvinna – trots att behovet aldrig varit större.

Att kunna göra en bakgrundskontroll ska inte vara en förmån enbart tillgänglig för storbolag med miljonbudgetar. I samma Novus-undersökning framkommer att nio av tio vill att arbetsgivare ska kunna genomföra bakgrundskontroller vid rekrytering av känsliga befattningar.

Skulle tillgängligheten till digitala rättsdatabaser begränsas skulle även möjligheten för de flesta arbetsgivare att göra korrekta bakgrundskontroller begränsas. Detta eftersom enda alternativet på marknaden då skulle vara att anlita företag som säljer dyra tjänster som de flesta mindre företag och kommuner inte skulle ha råd med.

Öppenhet är en grundpelare i demokratin

Rätten till personlig integritet ska värnas men öppenhet och insyn måste fortsatt vara kärnan i den svenska demokratin. GDPR ska värna integritet men i just detta fall pratar vi om brottslingars integritet. Den kan rimligen inte väga tyngre än journalisters möjlighet att granska. Inte väga tyngre än kommuners möjlighet att kontrollera förskolepersonal. Inte väga tyngre än företagares möjlighet att skydda sig mot bedrägeri.

Oavsett EU-domstolens beslut behöver den svenska regeringen stå upp för bärande delar av vår svenska demokrati – och vår rätt att veta.