Här är årets mest lästa debatter på Altinget Vård och hälsa

Flera livade debatter har rasat på Altinget Vård och hälsas debattsida det senaste året. 

SKR-debatten

Det saknas både transparens och folklig förankring i SKR:s roll. ”En ad hoc-koroprativism utan demokratiskt ansvar", skrev debattören Jakob Heidbrink, docent i civilrätt vid Göteborgs universitet. SKR höll helt väntat inte med om beskrivningen och replikerade via chefsjuristen Sara Camponi att:

”Den som hävdar att den lokala demokratin lags ut på privaträttslig entreprenad tycks sakna riktig förståelse för ett sådant här demokratiskt arbete”. Heidbrink höll inte med. Det saknas juridisk suverän öppenhet, menar han. 

Vårdköer och personalbrist

Men vårddebatten har inte bara fokuserat på organisationen och regionernas samverkan med regeringen. Även den faktiska vården har debatterats. Sjuksköterskebristen har uppmärksammats av Svensk sjuksköterskeförening. Demensutredningar kan även skötas digitalt, menade vissa.

Patientföreningarna gjorde också sina röster hörda. Nackskadade behöver vård och inte bara terapi, skrev NHS Trauma riks tillsammans med EDS/HSD. Omställningen till en god och nära vård får inte resultera i att patienter med kroniska sjukdomar och behov av specialiserad rehabilitering nedprioriteras, skrev företrädare för Svensk reumatologisk förening, Sveriges arbetsterapeuter, Fysioterapeuterna och Reumatikerförbundet. Marina Carlsson på Personskadeförbundet RTP uppmärksammade patienterna med postcovid och Anki Sandberg på riksförbundet Attention var arg på att patienter med adhd och autism får vänta i åratal på rätt vård.
 

Läkemedelskostnaderna

Den mest livliga debatten på Altinget vård i år handlade om läkemedelskostnaderna. Kort sammanfattat handlade debatten om att de höga kostnaderna för särläkemedel som inte produceras i särskilt stora volymer. Vissa debattörer menade att det krävs rätt sjukdom för att man som patient ska kunna räkna med billigare medicin. 

Debatten började med att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) kritiserades för att försöka pressa kostnaderna i stället för att erbjuda rätt - om än dyr - behandling. Gunnar C Hansson, professor i medicin, kritiserade myndigheten. Vänsterpartiet var också kritiska mot den rådande ordningen.

TLV:s chefsekonom Douglas Landin sa att även läkemedelsföretagen måste ta ett större ansvar. I en senare replik skrev han också att:

”Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och regionerna är överens om att vi vill att svenska patienter som är i behov av dessa läkemedel ska få tillgång till dem. Vi har gjort och gör därför allt vi kan inom de ramar som finns.”

Liberalernas mångårige riksdagsledamot Barbro Westerholm tröttnade. Finansieringen måste lösas, konstaterade hon.