Digitala demensutredningar ökar kvaliteten och sparar onödigt lidande

Ny teknik för enklare och mer träffsäker diagnostik är i ropet inom många områden. Ett område som allt för länge varit eftersatt inom ny teknisk utveckling är kognitiva sjukdomar. Sjuksköterskor i framför allt hemsjukvården träffar dagligen personer med demensdiagnos, men också personer som sannolikt har en kognitiv sjukdom men saknar diagnos. Vården kan göra stora tidsvinster, öka kvaliteten för personer som drabbats och upptäcka kognitiv sjukdom tidigare med digital utredning. Nu är det dags att se dessa möjligheter och våga ändra sina invanda arbetsprocesser.

Antalet med demens ökar

I Sverige har omkring 200 000 personer en kognitiv sjukdom, varav cirka 150 000 lever med demens, till en kostnad överstigande 60 miljarder kronor. Den åldrande befolkningen gör den kommande ökningen av kognitiva sjukdomar till en av vår tids största samhällsutmaningar då antalet personer med demens beräknas fördubblas under de kommande 30 åren.

Kognitiva sjukdomar hör till de kostsammaste diagnoserna för samhället, både per drabbad person och totalt sett. De är dyrare än både cancerdiagnoser och hjärtkärlsjukdomar. De största konsekvenserna vid kognitiva sjukdomar uppkommer i livets slutskede med stort vård- och omsorgsbehov och påverkan på livskvalitet för både den drabbade och anhöriga. Det innebär att vinsten av preventiva och sjukdomsmodifierande insatser vid tidig kognitiv svikt kan ge stora vinster genom att öka livskvalitet och minska kostnaderna.

Digitala hjälpmedel underutnyttjas

Svensk sjuksköterskeförening anser att allt som går måste göras för att underlätta för personer och närstående som drabbas. Digitala hjälpmedel kan med rätt användning främja en jämlik och personcentrerad vård. De är ett betydelsefullt verktyg för att öka tillgänglighet och patienters delaktighet i hälso- och sjukvård. I all användning av e-hälsa behöver åtgärder för att motverka digitalt utanförskap beaktas.

Genom att dra nytta av ny teknik och den senaste forskningen kan vården avlastas.

Digitala hjälpmedel är underutnyttjade. Det finns lösningar, men dels är de okända för dem de berör, dels finns fördomar inom vården om vad deras patienter klarar av. Den viktigaste anledningen till att digitala lösningar inte används i den grad de skulle kunna göra är att hindren för implementering är många gånger allt för omfattande. Hindren finns i form av avsaknad av politiska incitament, senfärdiga beslutsfattare i regionerna, olika personer inom organisationen som arbetar i stuprör och avsaknad av helhetssyn.

Kan förbättra minnesutredningar

Till exempel kan vården erbjuda en initial digital utredning av kognitiva funktioner med stöd av ett digitalt verktyg för dem som känner oro för sina minnesproblem. Patienten kan genomföra delar av en minnesutredning via en läsplatta eller smartphone. Det finns också information om preventiva aktiviteter relaterat till hjärnhälsa. Detta utgår ifrån delar av forskningen om hur förändrad livsstil kan bromsa sjukdomar i hjärnan.

Det är viktigt att alla digitala verktyg som implementeras i vården är validerade och säkra. Men detta är i majoriteten av lösningarna också fallet. Med stöd av teknik analyseras och sammanställs resultat ofta från välkända instrument och frågor, omarbetade för att passa i ett digitalt format och vara användarvänliga.

I den digitala demensutredningen kan insamlad data presenteras enkelt och standardiserat för ansvarig läkare och teamet. De får tillgång till ett omfattande diagnosunderlag som stöd till fortsatt utredning med biomarkörer och datortomografi (CT). Då antalet minnesutredningar förväntas öka markant blir detta en värdefull tillgång till vården, vilka utför tiotusentals minnesutredningar varje år. Socialstyrelsen har sedan lång tid lyft problemet med att många inte får ordentliga minnesutredningar.

Säkrare diagnoser

Validerade digitala redskap kommer bidra till att fler får en säkrare diagnos och diagnosen kan konstateras tidigare, vilket ger tid för förebyggande åtgärder. Digitala redskap ger en självständig patient med ökad kunskap och insikt i möjlighet till egenvård. Den nya tekniken är ett redskap för att stötta god och nära vård och samtidigt avlasta såväl primärvård som specialistmottagningar.

Genom att dra nytta av ny teknik och den senaste forskningen kan vården avlastas. En standardiserad modell ökar kvaliteten och jämlikheten för tillgång för utredning och behandling. Svensk sjuksköterskeförening arbetar målmedvetet med att öka förutsättningarna för implementering av digitala lösningar. Även beslutsfattarna måste bidra med att förenkla införandeprocesser och föra dialog med oss som arbetar mest med patientgrupperna.