Här är vårens mest lästa debatter på Altinget Rikspolitik

Vad är myndigheternas roll?

Altinget vore ingenting utan sin gedigna bevakning av statsförvaltningen. Det visar sig även i debatterna där flera av debattörerna har haft synpunkter på vad myndigheter bör och inte bör ägna sig åt. Bör en myndighet ”överproducera kommunikation” genom att lägga pengar på varumärkesbyggande åtgärder? Absolut inte, anser helt väntat Slöseriombudsmannen Josefin Utas.

Försvarar svenska staten kyskhetsnormer genom att bjuda in en kyskhetspraktikant till ett webbinarium? Ja, ansåg flera debattörer. Det kan vara framgångsrikt att inkludera religiösa ledare i arbetet mot könsstympning, menade två myndigheters generaldirektörer i en replik. Lägg ner myndigheten här och nu, svarade de kritiska debattörerna i sin slutreplik.

Villa Bonnier till talmannen?

Men debattens vågor gick höga även inom andra politiska områden utanför förvaltningsfrågorna. 

Den före detta andre vice talmannen Björn Söder skrev att Talmannen borde få Villa Bonnier som residensbostad under sin ämbetsperiod, men fick inte med sig något vidare stort stöd i frågan. SSU gick till frontalangrepp på den egna partiledaren och krävde att hon skulle följa kongressbeslutet från 2015 och erkänna Seyfo 1915, vilket regeringen inte har gjort trots att både partiet och riksdagen har röstat för ett sådant tillkännagivande. 

När Sverige meddelade att man avsåg ansöka om medlemskap i Nato satte Turkiet käppar i hjulet för den svenska ansökan. Hanteringen var ett haveri, menade den tidigare moderata riksdagsledamoten Sedat Dogru. Regeringen kritiserades även om det tidigare kulturrådet Hedda Krausz Sjögren som menade att avräkningarna av biståndet slog rakt mot demokratins röstbärare i världen. 

SKR-kritik och pensionskrav

Jakob Heidbrink är docent i civilrätt vid Göteborgs universitet. Han kritiserade SKR för att sakna demokratisk förankring och för att ha en bristande transparens. 13 civilsamhällesorganisationer satte press på den nye finansmarknadsministern Max Elger och krävde förändringar i hållbarhetskraven för AP-fonderna. ”Trots att den nya lagen för Första–Fjärde AP-fonderna funnits på plats i tre år så har fonderna fortfarande en mängd investeringar som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljön”, skrev debattörerna.