Debatt

Hamilton: Sluta lägg pengar på statlig byråkrati

REPLIK. Gymnasieutredningens förlag riskerar att leda till ökad statlig styrning utan att lösa problemen med kompetensförsörjning. Bättre vore att satsa på samverkan mellan huvudman och näringsliv, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Förslagen i Stjernkvists utredning riskerar att leda till ökad byråkrati snarare än lösningar på problemen, menar debattören.
Förslagen i Stjernkvists utredning riskerar att leda till ökad byråkrati snarare än lösningar på problemen, menar debattören.Foto: Jessica Gow/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Ulla Hamilton
Vd, Friskolornas riksförbund

Det är lätt att förstå frustrationen hos näringslivet över hur kompetensförsörjningen fungerar. Många av gymnasieskolans yrkesprogram har få sökande trots att de i princip garanterar jobb för de som klarar utbildningen. Gymnasieskolans roll i kompetensförsörjningen är viktig, och här fallerar den på många håll i dag.

Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola vill nu lösa frågan genom att staten, Skolverket, ska besluta om hur många platser och vilka program som ska erbjudas i landets så kallade samverkansområden. Utbudet ska baseras på den regionala arbetsmarknadens behov och elevernas val.

Gäller att attrahera

Vissa företrädare för näringslivet verkar ha tilltro till Skolverkets kompetens att besluta om en dimensionering som löser näringslivets kompetensbrist. Med färre programinriktningar att välja på kommer fler att välja yrkesprogrammen.

Erfarenheten visar att det offentliga inte hanterar kompetensbehovet särskilt väl.

Ulla Hamilton
Friskolornas riksförbund

Men det är inte antalet platser som är viktigt. Det är ungdomars vilja, ofta under föräldrars påverkan, att söka utbildningen som saknas. Väl känt är att föräldrar hellre ser att eleven söker ett högskoleförberedande program. Utredaren hade kunnat välja vägen att attrahera fler till bristutbildningarna, men valde en annan väg.

Det finns många exempel på hur staten försöker tillgodose kompetensbristen på lärare, poliser, sjuksköterskor genom att öka antalet platser på utbildningarna. Men om arbetsplatserna inte attraherar står utbildningsplatserna tomma. 

Höjer tröskeln

Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.
Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund. Foto:

Många friskolor erbjuder i dag yrkesprogram utformade i nära samverkan med branscher. De är populära. Friskolehuvudmannen bestämmer själv hur många platser som erbjuds. Tanken är nu att staten, i form av Skolverket och Skolinspektionen, ska ta över och besluta om maxantal platser för varje friskola och deras program.

Hur länge detta maxtal ska gälla är oklart. Tidsperioden påverkar investeringsperspektivet för skolhuvudmännen oavsett om det är en kommun eller friskola. Hur många vågar satsa på att utveckla gymnasieprogram i ett sådant system? Utredningens förslag höjer tröskeln för nya friskolehuvudmän och nya nischade program att etablera sig.

Mer effektivt med samarbete

Det finns bra förslag i utredningen. Samverkan mellan huvudmännen behöver utvecklas, ett nära samarbete med näringslivet är en självklarhet för många friskolor. Men dessvärre riskerar detta utredningsförslag att föda en planeringsapparat som inte alls garanterar en bättre kompetensförsörjning. 

Utifrån näringslivets kompetensbehov borde ett förslag som stimulerar samarbete mellan skolhuvudmän och näringslivet vara en säkrare väg framåt. Erfarenheten visar att det offentliga inte hanterar kompetensbehovet särskilt väl. Statens njugga inställning till lärlingsutbildningar är bara ett exempel på detta. Där har friskolor visat att det är en mycket effektiv väg in på arbetsmarknaden medan kommuner, trots stora resursförstärkningar, inte lyckats särskilt väl. 

Ökad byråkrati

Gymnasieutredningens förslag riskerar dessvärre att leda till en ökad byråkrati och ökad statlig styrning utan att kompetensförsörjningsproblemen löses. För ytterst handlar det om vad eleven vill välja. Därför borde insatserna sättas in där i stället, på en ökad statlig byråkrati.

Dokumentation

Läs tidigare inlägg i debatten:

Jernkontoret: Stjernkvists utredning – ett steg i rätt riktning

Att reformera gymnasiet för att få en bättre koppling till arbetsmarknaden är viktigt, därför välkomnar vi Lars Stjernkvists utredning. Men vi önskar att även den högre utbildningen tar efter, skriver Bo-Erik Pers och Gert Nilson, Jernkontoret.


Nämnda personer

Ulla Hamilton

Vd Friskolornas riksförbund
Jur. kand (Uppsala uni., 1984)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00