Gör som Norge – höj biståndet

Världen befinner sig i ett humanitärt nödläge. Fler människor än någonsin är på flykt undan krig, klimatkatastrofer och hunger. Samtidigt backar flera av världens rikaste länder från sitt ansvar. I det läget väljer Norge att gå i motsatt riktning – och visar att de rika länderna fortfarande kan visa solidaritet och ta ansvar.

Biståndet urholkas

Den norska regeringen avsätter nu 300 miljoner kronor som omedelbart ska gå till livräddande insatser. Det är ett besked som inger hopp. Den norske biståndsministern Åsmund Aukrust är tydlig: ”världen befinner sig i en akut kris, och Norge tänker inte stå passivt och se på när barn svälter och människor dör i onödiga konflikter”. När andra länder drar sig tillbaka, kliver Norge fram.

Samtidigt gör den svenska regeringen tvärtom. Under de senaste åren har det svenska biståndet urholkats, både i reala termer och genom osäkra budgetprocesser. Sverige – ett land som länge var känt som en humanitär stormakt – är nu på väg att tappa sin trovärdighet som internationell röst för fred och mänskliga rättigheter.

Som fackförbund ser vi hur de globala orättvisorna hänger ihop med människors vardag här hemma. När krig, fattigdom och klimatförändringar driver människor på flykt skapas instabilitet, även hos oss. Vi vet att vi inte löser dessa utmaningar genom att sänka våra ambitioner. Vi löser dem genom internationell samverkan, långsiktiga investeringar i utveckling och demokrati– och ett bistånd som fokuserar på människors behov, inte på svensk handel och inrikespolitiska opinioner.

Civilsamhället kan inte axla statens roll

Norge har rätt när de tydligt visar att världen inte har råd med ett bistånd i kris. När FN slår larm och rapporterar att över 300 miljoner människor kommer att vara i behov av humanitärt stöd under 2025, är det oförsvarbart av Sverige att dra ned. När svält hotar miljontals barn i Sudan, Jemen och Haiti – då måste vi agera. När pandemier lurar bakom hörnet och demokratin är allvarligt hotad Den humanitära situationen i Gaza är katastrofal med allvarliga brister på mat och medicin. Det är i sådana lägen ett lands verkliga värderingar prövas.

När biståndsbudgetarna krymper och resurserna riktas mot humanitära behov, blir fackliga biståndsprojekt ännu viktigare.

När biståndsbudgetarna krymper och resurserna riktas mot humanitära behov, blir fackliga biståndsprojekt ännu viktigare. Fackföreningsrörelsen har en unik roll som långsiktig samhällsbyggare för anständiga arbetsvillkor, för yttrande och organisationsfrihet och för demokrati.

Civilsamhällets engagemang och insamlingar spelar en livsviktig roll i humanitära kriser. När stater sviker är det ofta frivilligorganisationer och privatpersoner som snabbt mobiliserar resurser för att rädda liv. Men det räcker inte. Civilsamhället kan inte bära det ansvar som vilar på hela samhällen och regeringar.

Investera i fred och jämställdhet

Insatser kräver långsiktiga, förutsägbara och statligt finansierade stöd för att vara hållbara. Det krävs politiskt mod och finansiell vilja för att möta de globala behoven.

Efter att president Trump drastiskt minskat USA:s bistånd har nu norska LO med stöd av staten, tagit över viktiga verksamheter i Ukraina och Palestina som tidigare drevs av USA och amerikansk fackföreningsrörelse.

Det är dags att Sverige återigen blir en stark och pålitlig kraft för global rättvisa. Att investera i bistånd är att investera i fred, jämställdhet och hållbar utveckling. Det är att ta ansvar – inte bara för världen, utan också för framtiden.

Vi uppmanar därför den svenska regeringen: följ Norges exempel. Höj biståndet. Visa att Sverige inte viker undan när världen brinner.