Gör det inte svårare för arbetsgivare att göra bakgrundskontroller, Strömmer

Just nu pågår en rättsprocess som har bäring på nästintill alla Sveriges arbetsgivares möjlighet till bakgrundskontroller vid och under anställning. Om Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen väljer att gå på tidigare instansers avkunnade domar kommer det inte bara kosta arbetsgivarna det viktigaste verktyget mot kriminell infiltration och arbetslivskriminalitet. Det kommer även bli dyrt för skattebetalarna om det offentliga ska möta upp efterfrågan av bakgrundskontroller.

Allvarliga konsekvenser för arbetsgivarna

Privata och offentliga verksamheter har sedan många år använt sig av rättsdatabaser vid rekrytering i syfte att förebygga organiserad brottslighet och stärka sin kompetensförsörjning. Tillgången till rättsdatabaserna har möjliggjort för arbetsgivare att analysera och bedöma risker, såsom pågående rättsprocesser och repetitiva mönster samt vid kontroll av leverantörer och kunder.

Tidigt i år blev det tydligt att flera domstolars avkunnade domar gör det svårare för rättsdatabaserna att begära ut offentliga handlingar. Detta trots att de har en grundlagsskyddad rätt till databaspublicering genom utgivningsbevis. En ny tolkning och omvärdering gällande dataskyddslagstiftningen har föranlett att ett antal domstolar beslutat om att det svenska grundlagsskyddet inte alltid ska ha företräde framför dataskyddsförordningen (GDPR) och den svenska dataskyddslagen för den som innehar ett utgivningsbevis.

Arbetsbördan för ett enskilt företag att höra av sig till uppemot 100 myndigheter kommer att göra livet svårare för Sveriges arbetsgivare.

Om den kommande domen fastslår den nya tolkningen kan det i värsta fall leda till följande konsekvenser:

Det blir svårare för privata och offentliga verksamheter att förhindra arbetslivskriminalitet. Varje enskild arbetsgivare kommer att behöva höra av sig till samtliga domstolar och myndigheter för att finna relevant information inför en nyanställning eller uppgifter om berörda personer.

Ökad risk för kriminella

Arbetsbördan för ett enskilt företag att höra av sig till uppemot 100 myndigheter kommer att göra livet svårare för Sveriges arbetsgivare. För de mindre bolagen finns det en risk att bakgrundskontroller inte ens ses som ett gångbart alternativ, vilket ökar risken för fler kriminella i arbetslivet.

Kostnaderna för myndigheterna att svara upp på förfrågningar i enlighet med förvaltningslagens krav bör inte underskattas. Att möta behovet som rättsdatabaserna i dag svarar upp på, fast i offentlig regi, innebär att myndigheterna kommer att behöva anställa tusentals personer.

Det blir allt svårare att följa dagens regelverk, till exempel lagen om penningtvätt. Utan tillgång till rättsdatabaser försvåras en viktig del i brotts- och trygghetsarbetet som är lag- eller regelstadgat. Rättsdatabaser fångar upp långt mer väsentlig information än enstaka belastningsutdrag, som dessutom enkelt kan förfalskas.

En särreglering för arbetslivet

Häromveckan presenterade dessutom utredare Daniel Gustavsson betänkandet av Utredningen om ett förstärkt skydd för personuppgifter på tryck- och yttrandefrihetsområdet (SOU 2024:75) tillsammans med justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Vi ser positivt på att Strömmer vid ett flertal tillfällen påpekade behovet av bakgrundskontroller för arbetsgivare sett till den kontext vi befinner oss i dag. Vi välkomnar en särreglering för arbetslivet.

Hur än regleringen framöver kommer se ut är det viktigt att minnas den samhällskostnad uteblivna bakgrundskontroller riskerar leda till i en tid där den organiserade brottsligheten fortsatt tar mark. En sådan utveckling skulle gå stick i stäv med regeringens uttalade ambition att trycka tillbaka kriminaliteten och minska risken för kriminell infiltration.