Glöm inte att inkludera funktionsrättsrörelsen i totalförsvaret

Funktionsrätt Sverige organiserar 54 medlemsförbund med sammanlagt 400 000 medlemmar som lever med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom. Vi representerar de som löper mycket stor risk att möta strukturella hinder och därmed drabbas hårt vid kris eller krig, något som färska kris- och krigssituationer både nära och fjärran bekräftar.

Osynligt funktionsrättsperspektiv

Det civila försvaret vilar på en princip om det egna ansvaret. Varje hushåll förväntas kunna klara sig minst en vecka utan stöd från samhället vid kris eller krig. Men för många av de cirka 1,6 miljoner människor som lever med funktionsnedsättning är denna förväntan orealistisk, ibland rent av omöjlig. När elen slås ut, läkemedel tar slut eller viktig information saknas i tillgängliga format kan konsekvenserna snabbt bli livshotande.

Trots det är funktionsrättsperspektivet i stort sett osynligt i den långsiktiga planeringen av totalförsvaret, som omfattar både civilt- och militärt försvar. De statliga utredningar som hittills lagts fram i frågan fokuserar på personer i särskilda boenden med beslut enligt LSS eller SOL. Den stora majoriteten, som lever i eget boende utan insatser, lämnas utanför. Hundratusentals människor riskerar att helt sakna stöd och skydd i händelse av kris.

Krisinformation måste nå alla

Myndigheten för delaktighets (MFD) senaste kartläggning visar att 60 procent av landets kommuner saknar strategier för att inkludera funktionshinderperspektivet i sin krisberedskap. Endast en tredjedel har rutiner för att säkerställa att krisinformation når personer med funktionsnedsättning.

Hundratusentals människor riskerar att helt sakna stöd och skydd i händelse av kris.

MSB leder ett EU-projekt – The preparEU Pilot Project – som bland annat resulterat i skarpa rekommendationer om inkluderande kriskommunikation och beredskap. Där lyfts bland annat vikten av att aktivt involvera funktionsrättsrörelsen från början och tillsätta expertråd där organisationer som representerar personer med funktionsnedsättning finns med. Detta borde Sverige ta fasta på och snabbt omsätta i praktiken.

FN har i sin granskning av hur Sverige lever upp till Funktionsrättskonventionen uppmanat regeringen att ta fram en strategi för en inkluderande krisberedskap och kriskommunikation. Hittills har vi inte sett några åtgärder i den riktningen.

”Ingen ska lämnas utanför”

Det är dags för regeringen att ta FN:s kritik på allvar och se till att funktionsrättsperspektivet blir en självklar del av totalförsvaret. Att involvera funktionsrättsrörelsen tidigt skulle bidra till en mer robust och innovativ beredskap för alla.

Regeringen och ansvariga myndigheter bör omedelbart:

• ta fram en strategi för inkluderande krisberedskap och civilt försvar i linje med FN:s rekommendationer och i nära samverkan med funktionsrättsrörelsen.
• lägga ett lagstadgat ansvar på kommunerna att identifiera och planera för behoven hos personer med funktionsnedsättning, oavsett boendeform.
• säkerställa att krisinformation är tillgänglig för alla i nödvändiga format och kommunikationssätt, inklusive teckenspråk, punktskrift och lättläst svenska.

Att bortse från personer med funktionsnedsättning i krisberedskapen strider mot både regeringsformens princip om att alla medborgare har samma grundläggande fri- och rättigheter och FN:s funktionsrättskonvention. Ingen ska lämnas utanför. Bara så kan vi skapa den trygghet och tillit som är grunden för ett starkt totalförsvar.