Generaldirektören för PTS: ”Vi är inte riktigt en post- och telemyndighet längre”

Inte lämna i sticket

På digitaliseringsområdet ser han det som centralt att arbeta på flera nivåer. 

– Vi är alla ofantligt beroende av att de digitala systemen fungerar. Men vi är också ofantligt beroende av att alla människor gör en utvecklingsresa, för man blir ju aldrig riktigt färdig med att bli ”mer och mer digital”.

Men det är minst lika viktigt att understödja de ”minst digitala”.

Vi kan inte ha det så att det finns dem som är mer på det digitala tåget och de som aldrig kommer att få komma med.

– Det måste vi jobba väldigt medvetet med. Vi kan inte ha det så att det finns dem som är mer på det digitala tåget och de som aldrig kommer att få komma med.

Han känner sig själv relativt ”med på det digitala tåget”. Men han förhåller sig dock ganska ”stor försiktigt” till att använda exempelvis AI-verktyg i sitt arbete, apropå den senaste tidens debatt i frågan. 

– Jag tar exempelvis sällan hjälp av chat-GPT eller motsvarande verktyg för att hitta på saker som jag ska säga på något ställe, där det spelar någon större roll vad man säger, säger Sjöblom samtidigt som han lägger till:

– Men jag har kanske inte riktigt den rollen heller att jag alltför ofta har ett behov av att hitta citat från den här olika källor. 

Ny att-göra-lista

I det konkreta arbetet på digitaliseringsområdet ser han att ett väntat ansvar för AI-arbetet nationellt, bland annat till följd av EU:s AI-förordning, kan bli en stor utmaning framöver. 

Men efter att ha styrts av siffersatta bredbands- och mobiluppkopplingsmål fram tills i år, har PTS nu också fått en ny digitaliseringsstrategi sedan i våras att arbeta utifrån. 

Till skillnad från de tidigare målen, som Dan Sjöblom beskriver som ”tydliga”, och bidragande till att utbyggnanden skett ”väldigt snabbt”, så är det dock andra sorts mål som gäller nu.  

– De är inte lika kvantitativa, och det går nog inte att göra digitaliseringsmålen lika kvantitativa som bredbandsmålen har varit. Men icke desto mindre så är det bra att de är framme, och vi har ju börjat ta till oss dem nu. 

I och med att de är mindre tydliga, riskerar det inte att bli svårare att få framfart? 

– Vi ska ju ta fram indikatorer, och de kommer nog att vara kroken. För har man bra indikatorer som ändå visar riktning över tid, då kan man ju jobba med dem och se trender, säger Sjöblom, som samtidigt konstaterar att de flesta intressenter också är nöjda med hur den nya målsättningarna landat. Det gäller även på egna myndigheten.  

Mobilstödsutmaningen

Det finns också uppdrag som redan i utgångsläget ger en fortsatt tydlig utmaning. 

Bland annat att få bättre mobiluppkoppling längs vägar och järnvägar och andra så kallade ”vita fläckar”. Det är ett område där PTS nu även utreder införandet av ett stöd. 

Där är det viktigt att använda rätt instrument i rätt tid

– Men där är det viktigt att använda rätt instrument i rätt tid. Staten måste vara försiktig, så att man inte ruckar på marknaden så att företagen inte längre känner för att tävla med varandra.

Därtill att fortsätta bygga upp robusthet i systemet. Där ligger utmaningen bland annat i att bygga ut reservförmåga i den digitala infrastrukturen på ett säkert sätt. 

– Ta de här kabelbrotten som har varit på Östersjön. Har man redundans – om en fibertråd går sönder – och möjlighet att leda om trafiken ganska så omedelbart till andra vägar, så får händelser som de som skett den senaste tiden, oavsett om den är antagonistiska eller inte, liten effekt, säger Dan Sjöblom och tillägger.

– Mycket lär vi oss från kollegorna i Ukraina som har levt i över tre år nu med antagonist som gladeligen skjuter mot den sortens anläggningar.

Tror inte på 2G-avvecklingspaus

Socialdemokraterna vill se att det införs en paus i nedsläckningen av 2- och 3G-näten, för att förhindra att samhällsviktig infrastruktur som hemtjänstlarm inom bland annat hemtjänsten går ner vid årsskiftet utan att ersättas. 

Vi tycker inte att det är rätt väg att gå.

Sjöblom ser förvisso viss risk för att allt inte kommer att vara på plats, men påtalar också att det funnits ”god tid för förberedelse för förändring hos kunder och användare”. 

– Och teknikskiften leder alltid till att man behöver byta ut saker. Det har vi alla varit med om, både på kontoret och hemma, att grejer blir omoderna och måste ersättas av nya, som bland annat är mer effektiva. Vi tycker nog att de här avvecklingsplanerna som finns hos dom kommersiella aktörerna är rimliga.

Hur ser du på uppmaningarna om att pausa?

– Vi är en myndighet, vi gör ju det för vi har uppdrag att göra. Skulle vi få uppdrag och att verka för en paus så skulle vi naturligtvis göra det. Men vi tycker inte att det är rätt väg att gå.

Framtidens brevmarknad en huvudvärk

Även om Post- och telestyrelsen enligt den avgående generaldirektören till ”stor del är en internetmyndighet”, finns det utmaningar även inom det förstnämnda området i myndighetsnamnet.

Under den senaste mandatperioden har bland annat flera utredningar på postmarknadsområdet föreslagit en rad förändringar för att hantera den minskande brevmängden – som ännu inte tagits vidare.

Ser ni behov av att de kommer till?

– Det är ju alldeles uppenbart att brevaffären är långsiktigt väldigt svår att upprätthålla med de kvalitetskrav som gäller enligt nuvarande lagstiftningen, och enligt nuvarande EU-direktiv som ju är från nittiotalet. Det var en helt annan affär på den tiden, säger Sjöblom.

Han trycker därför på behovet av att modernisera och hitta en balans ”mellan vad är det för samhällsuppdrag som ska finnas på brevsidan, och hur det ska finansieras.” 

– Det kan finnas ganska många lösningar på det, men jag upplever att efter ganska många år börjar röra sig på EU-nivå.

Redan nu står Postnord och PTS i en tvist efter att bolaget överklagat de tillståndsvillkor som de fått. Samtidigt föreslår regeringen nu att det ska få ta än längre tid för brev att delas ut. 

Hur PTS ställer sig till det senare förslaget vill Sjöblom inte föregå, då de inte landat i sitt remissvar än.

Men: 

– Vi har ju själva tagit fram rapporter där vi försöker titta på användarnas behov, och det viktigaste för flertalet användare är att kvaliteten, alltså att det som utlovas, funkar. Oavsett om det rör sig om tre, eller fem dagar, eller vad det nu landar i.

Han fortsätter därför:

– Jag tror nog att man fortsatt behöver skruva lite i det här, men hur mycket vet jag inte. Men det viktigaste är att det blir hållbart, över i alla fall fem år.  

Brev och paket i ett? 

Post- och telestyrelsen ska samtidigt som de har tillsyn över en minskande brevaffären, försöka få till en fungerande marknad på området.

En del menar att brev- och paketmarknaden bör slås ihop, för att den lönsammare paketmarknaden ska kunna få brevaffären att fungera bättre. 

Med tanke på att utvecklingen på brevmarknaden går åt samma håll, och åtgärden också diskuteras i fler länder, ser Dan Sjöblom förslaget som intressant. Men: 

– Jag tror inte det är någonting man kan göra i det korta taget. 

Bort med brevinkastet?

Ett annat alternativ som diskuterats är att börja fasa ut brevlådorna och brevinkasten och samla all post vid större uthämtningsplatser. Detta testas bland annat i Norge, där användarna kan välja att hämta brev i affären, alternativt betala mer för att få posten hemlevererad. 

– Och om du är en utsatt användare så kanske samhället betalar åt dig. Det är jätteintressant, och jag skulle gärna se en utvärderingen av hur det fungerat.

Samtidigt: 

– Vi får ju fortsatt annat i brevinkasten, om inte annat de som har tidningar.