Snabba bud att svara upp mot minskande brevleveranser

De senaste tio åren har brevmängderna i Sverige minskat med ungefär 45 procent. Postfinansieringsutredningen har sett över hur leveransen av brev ska kunna fortsätta framöver, när brevmängderna fortsätter att minska i rask takt.

Via en undersökning av flera alternativ, där bland annat upphandling, tillståndsutdelning via paketmarknaden och olika resonemang om kompensationsfonder, landar utredarna i att en statsstödsmodell är att föredra.

Tillsammans med lättade krav på utdelning där posten ska få tre dagar på sig att leverera breven, i stället för dagens två, är tanken att kalkylen ska gå ihop till så låg kostnad som möjligt.  

Kan kapas än mer

Men samtidigt får utredaren Britt Bohlin ett nytt uppdrag på sitt bord. Nämligen att utreda införandet av en tvångsanslutning av medborgare, företag och offentlig sektor till digitala brevlådor.

Uppdragsgivaren, civilminister Erik Slottner (KD), håller med om ett potentiellt införande av tvång, med vissa undantag, skulle pressa på utvecklingen ytterligare. Därmed kan de sista brevleveranserna bli än dyrare.

– Ja, jag har själv funderat på det här. Men tänk såhär, totalt sett kommer det här leda till en billigare offentlig förvaltning. Bara under 2022, så räknar man med att man gjorde besparingar på 300 miljoner kronor (med de digitala utskicken), jämfört med om man hade gjort analoga försändelser. Och blir det fler, så kommer summan att bli mycket större, säger Slottner till Altinget och fortsätter:

– Sedan är det också så, att så länge portot innebär en vinst för Postnord, så är det självklart att en minskad försäljning av portot kan innebära en ekonomisk skada. Men det får det bolaget hantera.

Stor potential till mer digitalt

Potentialen till mer digital post är stor. Idag är endast 234 myndigheter, kommuner och regioner anslutna till någon av de tre digitala myndighetsbrevlådorna, enligt ministern.

Och samtidigt är det kanske bra att peka ut riktningen med hela handen?  

– Ja, så är det. Vi kan inte avstå digitalisering för att det finns ett statligt bolag som förlorar på det. För samhället vinner på detta, och det är ändå det som är våra mål, säger Slottner.

Men hur långsiktig är då modellen med statsstöd? För samtidigt som antalet brev minskar, och framöver potentiellt i än högre takt, så tillkommer ytterligare problem för att få de sista breven att komma fram.

Det är klart att det kommer till en brytpunkt

Britt Bohln, Utredare

Utredaren, Trafikverket-ordföranden och tidigare S-politikern Britt Bohlin, har vissa ingångar, men tror att frågan behöver utredas igen i så fall.

– Det får man titta på då, för det finns också andra saker att ta med i bilden, exempelvis totalförsvarets behov. Dessutom är det nog många länder som kommer att gå den vägen, säger Bohlin till Altinget.

Dansk inspiration

– Det får ju effekter vad man än gör, kommenterar Bohlin.

Men säg då att Postnord får stöd för att leverera ett brev, men samtidigt levererar paket. Då kan det finnas ett paketbolag som anser sig orättvist behandlade, vilket ställer till problem för statsstödslösningen?  

– Men så länge som Postnords paketflöde är skiljt och sker för sig, och konkurrerar på lika villkor med alla andra, då är det okej. Men om de ska få samhällsstöd för att det ska gå med ett brev då och då (i samma leverans), då blir saken en annan.

Samordningsvinster?

Paketmarknaden, där Postnord också agerar, anses idag välfungerande med flera aktörer som sköter leveranser över hela landet. Möjligheten till samordning pekas också ut som potentiellt stor i postfinansieringsutredningen, och Post- och Telestyrelsen har också luftat tanken på att paketleverantörer också kan få ansvar för brevleveranser.

Vägen dit är dock inte så enkel, menar utredningen. Bland annat eftersom det idag ställs högre krav på postleveransen. Regeringen har inte heller några pågående initiativ för att få mer samordning på plats.

– Men det finns ju också marknadsintresse att lyckas med detta. För det är inte bara en pålaga i form av ökade transporter och förpackningar, utan det är också en ekonomisk kostnad för företagen om detta inte görs effektivt med transporterna. Jag tror att det där kommer att vara ganska mycket av ett självspelande piano.

Du inspireras av Danmark i dina tankar på att införa ett tvång på anslutning till digitala brevlådor. Kan ni se att det funkar i Danmark?

– Nu har inte jag djupdykt i frågan om hur det fungerar i Danmark. Men jag planerar en studieresa dit i vår. För de ligger före oss i digitaliseringen, och de har ju haft det här länge. Den information jag har, är att de har en betydligt högre användningsgrad än vad vi har i Sverige.

Då får du hälsa på din kollega, som blir den första digitaliseringsministern med eget departement. Är du avundsjuk på henne, förresten?

– Haha, nej, jag tycker att det känns väldigt bra att vara på Finansdepartementet. Det är ett prioriterat departement.