Snabba bud att svara upp mot minskande brevleveranser

2026 föreslås Postnord få statsstöd och underlättade leveranskrav för att fortsätta den samhällsomfattande brevutdelningen i hela landet. Men samtidigt kan brevmängderna strypas ytterligare igenom ett nytt initiativ. Utredaren och ansvarige ministern ser flera utmaningar framöver.  

Hur ska brevleveranserna se ut framöver? <br>
Hur ska brevleveranserna se ut framöver?
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Jacob Hederos

De senaste tio åren har brevmängderna i Sverige minskat med ungefär 45 procent. Postfinansieringsutredningen har sett över hur leveransen av brev ska kunna fortsätta framöver, när brevmängderna fortsätter att minska i rask takt.

Via en undersökning av flera alternativ, där bland annat upphandling, tillståndsutdelning via paketmarknaden och olika resonemang om kompensationsfonder, landar utredarna i att en statsstödsmodell är att föredra.

Tillsammans med lättade krav på utdelning där posten ska få tre dagar på sig att leverera breven, i stället för dagens två, är tanken att kalkylen ska gå ihop till så låg kostnad som möjligt.  

Kan kapas än mer

Men samtidigt får utredaren Britt Bohlin ett nytt uppdrag på sitt bord. Nämligen att utreda införandet av en tvångsanslutning av medborgare, företag och offentlig sektor till digitala brevlådor.

Uppdragsgivaren, civilminister Erik Slottner (KD), håller med om ett potentiellt införande av tvång, med vissa undantag, skulle pressa på utvecklingen ytterligare. Därmed kan de sista brevleveranserna bli än dyrare.

– Ja, jag har själv funderat på det här. Men tänk såhär, totalt sett kommer det här leda till en billigare offentlig förvaltning. Bara under 2022, så räknar man med att man gjorde besparingar på 300 miljoner kronor (med de digitala utskicken), jämfört med om man hade gjort analoga försändelser. Och blir det fler, så kommer summan att bli mycket större, säger Slottner till Altinget och fortsätter:

– Sedan är det också så, att så länge portot innebär en vinst för Postnord, så är det självklart att en minskad försäljning av portot kan innebära en ekonomisk skada. Men det får det bolaget hantera.

Stor potential till mer digitalt

Potentialen till mer digital post är stor. Idag är endast 234 myndigheter, kommuner och regioner anslutna till någon av de tre digitala myndighetsbrevlådorna, enligt ministern.

Och samtidigt är det kanske bra att peka ut riktningen med hela handen?  

– Ja, så är det. Vi kan inte avstå digitalisering för att det finns ett statligt bolag som förlorar på det. För samhället vinner på detta, och det är ändå det som är våra mål, säger Slottner.

Men hur långsiktig är då modellen med statsstöd? För samtidigt som antalet brev minskar, och framöver potentiellt i än högre takt, så tillkommer ytterligare problem för att få de sista breven att komma fram.

Det är klart att det kommer till en brytpunkt

Britt Bohln
Utredare
Redan i den modell som föreslås uppkommer problem för exempelvis den tidningsutdelning som nu sker tillsammans med posten, vilket gäller för omkring fem procent av hushållen.  

Utredaren, Trafikverket-ordföranden och tidigare S-politikern Britt Bohlin, har vissa ingångar, men tror att frågan behöver utredas igen i så fall.

– Det får man titta på då, för det finns också andra saker att ta med i bilden, exempelvis totalförsvarets behov. Dessutom är det nog många länder som kommer att gå den vägen, säger Bohlin till Altinget.

Dansk inspiration

Fakta

I Danmark skickades 177 miljoner brev 2021 med den danska tillhandahållaren av samhällsomfatttande posttjänster Post Danmark. Det motsvarar 30 brev per invånare. Postnord i Sverige hanterade drygt 1 miljard brev 2021 vilket motsvarar cirka 100 brev per invånare.
Ur utredningen

I det nya ”tvångsanslutnings”-uppdraget som Bohlin ska utreda, kan viss inspiration hämtas från utvecklingen i Danmark. Där har utvecklingen gått i rask takt de senaste tio åren. I Danmark så var det, enligt Bohlin, ungefär 340 000 som fortsatt tog emot post analogt.  

– Det får ju effekter vad man än gör, kommenterar Bohlin.

Men säg då att Postnord får stöd för att leverera ett brev, men samtidigt levererar paket. Då kan det finnas ett paketbolag som anser sig orättvist behandlade, vilket ställer till problem för statsstödslösningen?  

Foto: Pontus Lundahl / TT
– Jag vet ju inte det, men det är klart att det kommer till en brytpunkt. För om man har ett flöde med paket, där det är utdelning varje dag, och brevmängderna blir så små att det inte behövs stora sorteringsanläggningar, så är det klart att de breven kan hamna i paketflödet. Men det har vi inte tittat närmre på, eftersom det inte varit vår uppgift, säger Bohlin och tillägger:

– Men så länge som Postnords paketflöde är skiljt och sker för sig, och konkurrerar på lika villkor med alla andra, då är det okej. Men om de ska få samhällsstöd för att det ska gå med ett brev då och då (i samma leverans), då blir saken en annan.

Samordningsvinster?

Paketmarknaden, där Postnord också agerar, anses idag välfungerande med flera aktörer som sköter leveranser över hela landet. Möjligheten till samordning pekas också ut som potentiellt stor i postfinansieringsutredningen, och Post- och Telestyrelsen har också luftat tanken på att paketleverantörer också kan få ansvar för brevleveranser.

Vägen dit är dock inte så enkel, menar utredningen. Bland annat eftersom det idag ställs högre krav på postleveransen. Regeringen har inte heller några pågående initiativ för att få mer samordning på plats.

Foto: Erik Slottner/Stockholms stad
– Men i och med att alltmer inköp görs digitalt, så blir det alltmer leveranser, transport och förpackningar. Det här är också en miljöfråga att ta i beaktande, tycker jag. Så självklart ställer detta upp både frågeställningar, och det kommer säkert kräva åtgärder från oss för att se på frågan om samleverans, och hur vi kan effektivisera leveranserna av alla de här varorna, säger Civilminister Erik Slottner till Altinget och fortsätter:

– Men det finns ju också marknadsintresse att lyckas med detta. För det är inte bara en pålaga i form av ökade transporter och förpackningar, utan det är också en ekonomisk kostnad för företagen om detta inte görs effektivt med transporterna. Jag tror att det där kommer att vara ganska mycket av ett självspelande piano.

 

Du inspireras av Danmark i dina tankar på att införa ett tvång på anslutning till digitala brevlådor. Kan ni se att det funkar i Danmark?

– Nu har inte jag djupdykt i frågan om hur det fungerar i Danmark. Men jag planerar en studieresa dit i vår. För de ligger före oss i digitaliseringen, och de har ju haft det här länge. Den information jag har, är att de har en betydligt högre användningsgrad än vad vi har i Sverige.

Då får du hälsa på din kollega, som blir den första digitaliseringsministern med eget departement. Är du avundsjuk på henne, förresten?

– Haha, nej, jag tycker att det känns väldigt bra att vara på Finansdepartementet. Det är ett prioriterat departement.

Nämnda personer

Erik Slottner

Civilminister (KD), ledamot i partistyrelsen
Påbörjade studier vid pol. mag-programmet (Linköpings uni.)

Britt Bohlin

Särskild utredare Utredningen om civilbefolkningens skydd vid höjd beredskap

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00