Gen Z-upproren är Sveriges väckarklocka

Från Nepal till Peru och nu Madagaskar ser vi samma mönster: unga människors djupa frustration över korrupta makteliter, bristande framtidstro och en känsla av att inte vara delaktiga i de beslut som formar deras liv.

Dessa ”Gen Z-uppror” har blivit ett globalt fenomen, där unga kräver inflytande och hopp. Att utestänga unga från inflytande skapar uppgivenhet och kan i värsta fall leda till våld, extremism och kriminalitet – något vi ser både globalt och i Sverige.

FN visar vägen

Redan 2015 tog FN:s säkerhetsråd initiativ för att vända denna utveckling och stoppa rekryteringen till terrorsekten IS genom resolution 2250. Resolutionen är ett paradigmskifte då den erkänner unga som avgörande och konstruktiva partners för att bygga hållbara och fredliga samhällen, inte bara som offer eller förövare. Den uppmanar alla länder att inkludera unga i beslutsprocesser, stärka deras rättigheter och investera i förebyggande arbete.

Vi har själva sett möjligheten på plats. Sedan 2018 har vi ett samarbete med YMCA i Madagaskar genom projektet ”Youth Justice”. Där har över 25 000 unga fått verktyg att påverka sin framtid.

Vägen framåt är att ge unga i riskzonen verkliga alternativ och en känsla av egenmakt

Flera av de unga ledare vi utbildat har aktivt deltagit som lokala talespersoner i den demokratiska delen av Gen Z-rörelsen. Våra brottsförebyggande program visar konkreta resultat: färre än två procent återfaller i brott, att jämföra med uppemot 80 procent utanför programmen. Genom utbildning, entreprenörskap och dialog omvandlas frustration till konstruktivt engagemang.

Hårdare straff löser inte problemen

Sverige är inte Madagaskar, men vi har en alarmerande situation där unga, inte minst i utsatta områden, dras in i gängkriminalitet. De som hamnar i våldsspiraler lider inte främst av materiell fattigdom, utan av en brist på meningsfullt aktörskap och tydliga alternativa vägar.

Politikens svar har hittills nästan uteslutande varit repressivt – mer polis och hårdare straff. Men det angriper bara symptomen, inte orsaken.

Implementera resolution 2250

Vägen framåt är att ge unga i riskzonen verkliga alternativ och en känsla av egenmakt. Gängens rekryterare är experter på att sälja in en falsk bild av status och snabb framgång. Denna myt blir farligast i miljöer där unga upplever att de står långt från inflytande. Det här handlar inte om att dalta med dem som redan begår grova brott. Det handlar i stället om att rusta alla andra unga i området och genom att visa på andra och bättre vägar vaccinera unga i riskzonen mot gängens lockrop.

Ett första och viktigt steg är att snarast implementera FN:s resolution 2250. Finland har redan en nationell handlingsplan för detta. Regeringen måste snabbt tillsätta en utredning för att ta fram en svensk nationell handlingsplan som gör unga till en del av lösningen och aktiva samhällsbärare.

Annars riskerar vi att den väckarklocka som nu ringer i Madagaskar och på andra platser förblir ohörd, med förödande konsekvenser för samhällskontraktet även här.