Ge regionerna rätt förutsättningar för att använda AI i vården

Den svenska hälso- och sjukvården står inför betydande strukturella utmaningar. Enligt SKR förväntas antalet personer över 80 år öka med nästan 50 procent fram till 2031. Samtidigt beräknas behovet av vårdpersonal öka med nästan tio procent. Det är en ohållbar utveckling – både för patienter, vårdpersonal och samhällets resurser.

För få regioner använder AI i vården

AI har potential att avlasta vårdpersonal, effektivisera processer och förbättra vårdkvalitet. AI kan därmed bidra till att göra sjukvårdens organisation och administration mer effektiv, vilket frigör resurser till patientnära vård. Ändå går utvecklingen för långsamt.

AI Swedens nya kartläggning, Vårdkartan, visar att av 179 identifierade AI-initiativ i svensk hälso- och sjukvård är det endast 13 procent som har implementerats fullt ut. Dessutom står de fem mest aktiva regionerna – Västra Götaland, Halland, Skåne, Östergötland och Stockholm – för över 60 procent av alla initiativ. Det innebär att stora delar av landet riskerar att halka efter.

Forskning visar att Sverige ligger efter andra ledande OECD-länder i AI-mognad inom hälso- och sjukvård. En viktig anledning till detta är avsaknaden av tydliga nationella mål och strategisk finansiering. Bristen på koordinering pekas även ut som ett hinder för storskalig implementering av AI inom offentlig sektor enligt AI-kommissionens rapport Färdplan för Sverige.

Forskning visar att Sverige ligger efter andra ledande OECD-länder i AI-mognad inom hälso- och sjukvård. 

För att skapa en aktuell översikt av hur AI faktiskt används i vården, har AI Sweden – Sveriges nationella center för tillämpad artificiell intelligens – tagit fram Vårdkartan. Syftet är att synliggöra både möjligheterna och utmaningarna för AI i vården, och att ge beslutsfattare och vårdgivare ett konkret underlag för att prioritera investeringar, sprida fungerande lösningar och stärka samarbetet både mellan regioner och sektorer.

Nationell samordning krävs

Vårdkartan visar att de flesta regioner har kommit i gång med AI inom flera områden, men att andelen initiativ som implementerats och skalats upp i större omfattning är liten. Resultaten pekar även på en ojämn regional spridning, vilket på sikt kan bidra till ökade skillnader i vårdkvalitet och resursanvändning som inte är ändamålsenlig. Samtidigt visar kartläggningen att det finns en stor potential för AI inom fler verksamhetsområden – inte minst primärvård, psykiatri och prevention.

De nationella förutsättningarna måste stärkas för att AI ska kunna bidra till en mer jämlik, effektiv och bättre vård. Slutsatserna vilar både på insikterna från Vårdkartan och på det långsiktiga arbete AI Sweden bedrivit genom att samordna den nationella innovationsmiljön Informationsdriven vård.

Vi är inte ensamma om att identifiera behovet av nationell samordning. Ett exempel är den regiongemensamma samarbetsplattformen kring AI som SKR och regionerna enades om tidigare i år. Genom konkreta samarbeten kan AI skapa verklig nytta i vården, men det krävs att rätt strukturer, stöd och kompetens är på plats.

Sprid goda exempel

Vi föreslår därför tre prioriterade åtgärder som regeringen bör vidta:

1. Ta fram nationella riktlinjer och vägledningar för AI i vården. För att undanröja juridiska och organisatoriska hinder och säkerställa en trygg, etisk och effektiv AI-användning behövs gemensamma nationella spelregler. Regeringen borde exempelvis ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram riktlinjer, vägledningar och uppföljningsbara mål som kan stödja vårdgivare i att implementera AI-lösningar som avlastar personal och stärker vårdkvaliteten.
2. Stärk befintliga strukturer för samverkan, skalning och spridning av AI-lösningar. AI Sweden har etablerat en plattform för samverkan som redan i dag bidrar till ökad kunskapsdelning, utveckling och användning. För att accelerera implementeringen ytterligare är det viktigt att identifiera de regioner och aktörer som redan kommit långt, och skapa incitament för att sprida deras arbetssätt och lösningar till fler. I syfte att möta vårdens behov behöver den här typen av strukturer stärkas och bättre användas för att nå nationella prioriteringar.
3. Satsa på AI-kompetens i vårdutbildningar och fortbildning. Vårdpersonalens kompetens är avgörande för att AI ska kunna användas på ett effektivt, etiskt och patientsäkert sätt. AI-kompetens bör därför integreras i grundutbildningar för exempelvis sjuksköterskor, läkare och andra vårdprofessioner. Samtidigt behöver staten finansiera riktad fortbildning och ledarskapsutbildningar för redan yrkesverksamma.

Genom en nationell kraftsamling, satsning på kompetensutveckling och samarbete över sektorsgränser kan Sverige på bästa sätt frigöra det orealiserade värdet av AI. På så sätt kan AI bidra till en resurseffektiv, god och jämlik vård och utgöra en viktig pusselbit i att lösa de utmaningar som svensk hälso- och sjukvården står inför.