Analys av 
Josefin Lingström

Försvaret skapar mammauniform men löser inga större knutar

ANALYS. Försvaret ska ta fram en uniform för gravida kvinnor. Samtidigt bubblar det upp arbetsmiljöproblem som kan göra det svårt att nå målen med antalet värnpliktiga till 2025, trots den stora budgeten.

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten
Josefin Lingström

I försvarspropositionen som nyligen överlämnats finns förslaget att antalet värnpliktiga ska öka till 8 000 per år till 2025. Försvarsmakten (FM) är redan den näst största statliga arbetsgivaren, men arbetsplatsen ska bli större.

Myndigheten vill också öka andelen kvinnor som söker sig dit. Målet är att år 2025 ska 30 procent av de värnpliktiga vara kvinnor. I år är det drygt 17 procent kvinnor.

Utgift i försvarsbudgeten

Senaste åren har FM haft flera stora marknadsföringskampanjer som har riktats enbart mot kvinnor. De har även använt sig av influencern Therése Lindgren. En kampanj gick ut på att skylta vanliga frågor som ställs om försvaret, exempelvis ”Kan man ha mens i fält?”.

Endast en snabb blick på dessa kan ge intrycket av att försvarets budget för marknadsföring är betydligt större än exempelvis polisens eller Kriminalvårdens budget.

Skyddar inte under skarp insats

Altinget har tidigare rapporterat om att kvinnor utsätts för fler risker än män i försvaret. Eftersom utrustningen i försvaret är byggd utifrån modellen av en man som är 180 cm lång och väger 85 kg. Modellen uppdaterades senast tidigt 90-tal. Det gör att exempelvis hjälmar, skyddsvästar och skor inte skyddar kvinnor optimalt. Ibland finns bara pissoarer och ingen vanlig toalett ute i fält.

Nu presenterar FM stolt på sin hemsida att de skapar en mammakollektion. Projektet jämställd materielförsörjning har kartlagt och fått fram 4 000 klagomål på utrustningen. En åtgärd de nu tar till är att ge Försvarets materielverk (FMV) i uppdrag att ta fram en kollektion av kläder för gravida.

"Av modeskäl"

Tidigare skickade ett förband en rapport till FMV som belyste problem med passformen på personlig utrustning. Förbandet fick ett svar tillbaka från FMV som antydde “t.ex. att kvinnorna av modeskäl väljer för stor eller för liten storlek på den personliga utrustningen och att detta skapar problemen”.

Det är svårt att föreställa sig att en grupp anställda på Försäkringskassan skulle få ett liknande svar som antydde sådant om de klagade på sin arbetsmiljö. 

Även om detta var något år sedan, verkar det inte bli bättre ute på förbanden.

Värnpliktigas talesperson

Pliktrådet återuppstod för ett år sedan. De ska företräda totalförsvarspliktiga under sin grundutbildning. Rådet har nyligen skrivit rapporter om vad de värnpliktiga tycker om sin utbildning.

De riktar kritik mot den personliga utrustningen och materiel som används av de värnpliktiga.

”FM satsar på en ökad mångfald, i synnerhet gällande kvinnor. Givet detta är det motsägelsefullt och kontraproduktivt att motarbeta individuell anpassning på förbandsnivå”, står det i en av rapporterna.

Ett luftslott

Fram träder ett mönster om att på högsta nivån i försvaret finns ett jämställdhetsarbete. Både inom kommunikation, HR-avdelning och materielförsörjning. Men zoomar man ut från Högkvarteret i Stockholm, visar sig problemen med arbetsmiljön.

Tyvärr ger det bilden av att Högkvarterets strategi är ett luftslott där endast mycket marknadsföring behövs för att kvinnor ska söka sig och stanna kvar i försvaret.

Vissa arbetsmiljöproblem går nog inte att marknadsföra sig ur. De stora knutarna löser nog inte upp sig genom att skapa en klädeskollektion som ska passa de relativt få kvinnorna som är gravida under sin tjänstgöring.

Om försvaret ska nå upp till målet om antalet och andelen kvinnliga värnpliktiga 2025, kanske man ska ta sig an dessa knutar lite mer ambitiöst. Om det behövs mer pengar, kanske man kan ta lite av budgeten för marknadsföring?


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00