Förstudie: Försåtlig fråga om utländsk finansiering av trossamfund

Försåtligt ställd fråga och bristande förståelse av centrala begrepp. Kritik riktas i praktiken mot politiker på båda sidor blockgränsen i en förstudie av 35 religiösa samfund, som civilsamhällesforskarna Johan von Essen och Sara Vilgeus Loy har gjort på uppdrag av Myndigheten för stöd till trossamfund (SST).

En del av de intervjuade känner sig utpekade eller misstänkliggjorda, säger professor Johan von Essen om den förstudie som han har varit med och gjort på uppdrag av Myndigheten för stöd till trossamfund inför en kommande utredning. (Bilden är från Islamic center i Malmö, som i november 2020 tog fick ett misstänkt föremål skickat till sig med posten.)
En del av de intervjuade känner sig utpekade eller misstänkliggjorda, säger professor Johan von Essen om den förstudie som han har varit med och gjort på uppdrag av Myndigheten för stöd till trossamfund inför en kommande utredning. (Bilden är från Islamic center i Malmö, som i november 2020 tog fick ett misstänkt föremål skickat till sig med posten.) Foto: Johan Nilsson/TT
Anders Gustafsson

Själva knäckfrågan gäller förekomsten av utländsk finansiering av trossamfund i Sverige som tar emot statligt stöd.

Det var den 29 juli 2022 som den tidigare S-regeringen gav SST i uppdrag att göra en förstudie inför en kommande utredning. Myndigheten bad i sin tur de båda forskarna att ta sig an uppgiften. 

– Där var två aspekter av den här förstudien som vi hade svårt att förstå. På ett hantverksplan tycks det mig som att man från politiskt håll har vaga föreställningar om vad som går att undersöka, givet att man inte går förbi banksekretessen. Det föreställer jag mig att man visste på departementet när man gav uppdraget. Resultatet är därför magert, säger Johan von Essen som är professor i livsåskådningsvetenskap med inriktning civilsamhällesstudier.

– Min andra tveksamhet består i att man redan genom att göra en sådan här undersökning bidrar till den polarisering eller fientlighet som man säger sig vilja undvika. Några av dem som intervjuas uppfattar det som att de blir misstänkliggjorda, säger han till Altinget.

De resultat de har kunnat få fram tyder ändå på att den utländska finansieringen har en marginell betydelse för svenska religiösa samfund, något som går i linje med vad som konstaterades i utredningen 2018:18, ”Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige”. 

En religiös människa tillber inte en Gud som är bunden till nationalstater.