Debatt

Försök inte lösa elkrisen med silvertejp

Regeringen försöker att ordna problemen med silvertejp och vaga löften i stället för den verktygslåda som faktiskt finns. Det håller inte länge. Elkrisen kommer att rulla på i decennier om inget görs åt de grundläggande förutsättningarna, skriver Gunnar Hökmark och Stefan Fölster.

Svensk energipolitik består av en snårskog av skatter, undantag och regelkrångel, skriver Gunnar Hökmark.
Svensk energipolitik består av en snårskog av skatter, undantag och regelkrångel, skriver Gunnar Hökmark. Foto: Holger Schué/Pixabay
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Enbart hälften av prisökningarna på energi kan hänföras till högre internationella priser, Putins krig samt självförvållade problem genom nedläggning av fyra kärnkraftverk och andra energipolitiska misstag. Den andra hälften av prisökningarna utgörs i stället av hävstänger i svenska skatter och styrmedel som i onödan dränerar företag och konsumenter. Det framgår av en färsk rapport från Fri Värld. I en begynnande lågkonjunktur riskerar dessa att förvärra redan stora problem.

Större kris desto större statliga intäkter

Priserna på el och bränslen är alltså inte ”marknadspriser” som en del ekonomer vill påstå. Tvärtom, ju större energikris desto större intäkter till staten. Konsekvensen av detta är att svenska konsumenter och företag tvingas tvingas till stora besparingar som inte beror på prismekanismen utan på statliga intäkter.

Därför vore det helt rimligt att sänka de skatter som automatiskt ger högre intäkter när energipriser ökar, som exempelvis moms på energi, och att återbetala och sänka den så kallade flaskhalsavgiften till myndigheten Svenska kraftnät som spås öka till groteska 80 miljarder i år – alltså något mer än vad det svenska försvaret kostar – till följd av elbristen i södra Sverige. Sådana ändringar skulle enbart göra energipriserna marknadsmässiga.

Rensa ut feltänkta plågor

Det är emellertid inte vad regeringen vill göra. I stället vill man behålla de märkliga avgifterna, och sedan slussa pengar in i ett gigantiskt bidragssystem med slagsida för dem som regeringen vill gynna. Förra vinterns elbidrag gjordes till vinstlott för norrlänningar, som fick många tusenlappar trots att deras elpriser inte hade ökat alls.

Partier som vill få slut på elkrisen för gott bör:

  • Använda marknadsmekanismerna rätt. Höjda energipriser bör slå igenom, men inte förstärkas av turboskatter. Att sänka moms på bränsle i gengäld för höjd fast energiskatt skulle stabilisera. Avgifterna till Svenska kraftnät bör bli förutsägbara och inte högre än vad myndigheten lyckas göra av med på investeringar.
  • Rensa ut feltänkta pålagor. Avveckla elskatten till EU:s miniminivå permanent. Det förordas av gedigna studier och är egentligen självklart för att främja omställningen till el. De miljarder som näringar och konsumenter pungslås med till förmån för Vattenfalls höjda vinster bör användas för långsiktigt hållbara reformer.
  • Spä inte på osäkerheten. Spara brandkårsutryckningar till att undanröja de tvärnitar som tidigare politik har givit upphov till. Det kan till exempel handla om nödlagar för snabba miljötillstånd för energiproduktion och nya elledningar.
  • Håll löftena. Staten bör utfärda en garanti att tillståndsprocesser för vindkraft samt ny kärnkraft och annan baskraft kommer att effektueras inom prognosticerad tid. Garantin bör vara utformad så att skadeståndskrav kan resas av industrier som drabbas av politiska felräkningar. Ett medel för staten att uppfylla sitt åtagande är att göra el-tillgång till riksintresse.

Svensk energipolitik består av en snårskog av skatter, undantag och regelkrångel. Det har smugits fram av politiker som har letat efter kortsiktiga ”quick fixes”. Tills nu har få svenskar varit varse hur stora risker som byggts in i systemen. Fadäserna kommer att avlösa varandra så länge silvertejpen ligger på bordet medan verktygslådan är kvar i snickarboa.

Nämnda personer

Gunnar Hökmark

Civilekonom, ordförande tankesmedjan Frivärld, Svenska Paneuropaföreningen, Svenska försäkringsförmedlares förening, internationell senior rådgivare Kreab
Fil. kand i företagsadministration och ekonomi (Lunds uni., 1975)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget