Forskare: Gör det billigare för svenskar att välja rätt i mataffären

I dag utgör ohälsosamma matvanor den största riskfaktorn för förtida död i Sverige, en risk som överstiger de negativa effekterna av rökning och alkohol.

Svenskarna blir allt fetare

Över 50 procent av den vuxna befolkningen lider av övervikt eller fetma. Även barnens kostvanor är oroväckande – endast ett av tio barn får i sig den rekommenderade mängden frukt och grönsaker. Andelen barn som lider av obesitas är i dag mer än dubbelt så hög som för 30 år sedan.

Försvaret har nyligen lyft problemet med att en utbredd matrelaterad ohälsa påverkar både individens och samhällets förmåga att hantera krissituationer. Dessutom orsakar våra matvanor avsevärda miljöeffekter. Klimatpåverkan från svenskarnas matvanor är nästan dubbelt så stor som utsläppen från den svenska biltrafiken.

Det är viktigt att inse att problematiken kring våra kostvanor inte enbart kan ses som ett individuellt ansvar. Vår matmiljö, som fylls av billiga, lättillgängliga och näringsfattiga livsmedel, påverkar våra matval i hög grad. Livsmedelsindustrin och detaljhandeln styr i stor utsträckning våra matval genom marknadsföring, tillgänglighet, produktutveckling samt prissättning.

Slopa moms på frukt och grönt

Politiken utnyttjar för närvarande bara en begränsad mängd av de tillgängliga insatser som skulle kunna underlätta för medborgarna att fatta kloka beslut.

I en ny rapport presenterar vi ett förslag om en ”matskatteväxling” som syftar till att både främja folkhälsan och minska miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen. Ett alternativ är att momsen tas bort helt för frukt, grönsaker, baljväxter samt fullkornsprodukter, och att en punktskatt införs på sockersötade drycker, chark och rött kött. Nettoeffekten för konsumenterna skulle bli försumbar, mindre än 10 kronor per månad, och detta gäller både låg- och höginkomsttagare.

Vår matmiljö, som fylls av billiga, lättillgängliga och näringsfattiga livsmedel, påverkar våra matval i hög grad. 

Vår forskning visar att med en sådan matskatteväxling så beräknas intaget av frukt, grönsaker och fullkorn öka med mellan 4 och 18 procent. Samtidigt beräknas konsumtionen av sockersötade drycker minska med ungefär 25 procent, och konsumtionen av nötkött skulle återgå till samma nivåer som under 1990-talet, en minskning med 20 procent.

Våra hälsoanalyser visar att en sådan matskatteväxling skulle leda till en minskning av antalet förtida dödsfall med cirka 700 personer årligen. På sikt skulle en matskatteväxling vara ekonomiskt fördelaktig för staten genom bland annat minskade kostnader för sjukvård och sjukfrånvaro. Även klimatnyttan är betydande – den beräknade effekten på utsläppen motsvarar en minskning av biltrafikens utsläpp med cirka 8 procent.

Höj skatten på rött kött

En matskatteväxling utgör ett exempel på en politisk åtgärd som kan förbättra folkhälsan och minska klimatpåverkan från livsmedelssektorn, samtidigt som den är kostnadsneutral för både konsumenten och staten. Den slår heller inte oproportionerligt mot svenska producenter genom att importerade varor behandlas på samma sätt som inhemska.

I vår forskning fann vi att en bred majoritet av den svenska befolkningen stödjer lägre skatt på frukt, grönsaker och nyckelhålsmärkta produkter samt högre skatt på sockersötade drycker. Majoriteten önskar behålla skatten på rött kött på nuvarande nivå, men stödet för högre skatt på rött kött (det vill säga nöt, lamm, fläsk, chark) ökar markant om intäkterna används för att sänka skatten på frukt och grönt.

Som forskare är vår roll att utveckla och kommunicera kunskap om effektiva åtgärder som politiker kan använda för att vända utvecklingen. En matskatteväxling skulle med fördel kunna införas i kombination med andra åtgärder som tillsammans tar ett helhetsgrepp på livsmedelsystemets utmaningar.

Det är upp till politikerna att bedöma om en matskatteväxling är ett intressant förslag eller inte. Hör av er om ni vill diskutera detta vidare!