Företagarna: Fler låtsasjobb minskar inte arbetslösheten

För ett år sedan sjösatte arbetsmarknadens parter reformen Etableringsjobb efter ett halvt decennium av förhandlingar med två olika regeringar. Etableringsjobben ska ge långtidsarbetslösa och nyanlända en tidsbegränsad anställning där skattebetalarna bär stora delar av lönekostnaden. Jobben är öronmärkta för kollektivavtalsbundna företag.

Nu, ett år senare, har bara 84 personer fått ett etableringsjobb, trots en budget på en halv miljard kronor. Det är ett fiasko. Men är någon förvånad?

Sverige har under allt för lång tid haft en övertro till olika typer av arbetsmarknadsinsatser och låtsasjobb. Många minns när Stefan Löfven (S) utlovade 32 000 traineejobb. På nittiotalet fanns ALU-jobben. Därutöver har det funnits nystartsjobb, instegsjobb, introduktionsjobb, plusjobb, aktivitetsjobb, förstajobb och en lång rad andra program som avlöst varandra. Oavsett namn har lönekostnaden burits av skattebetalarna och inte lett till riktiga anställningar. 

Sverige har under allt för lång tid haft en övertro till olika typer av arbetsmarknadsinsatser och låtsasjobb

Kvar lämnas desperata människor utan varaktiga jobb samtidigt som tusentals företag skriker efter personal. Vart tredje rekryteringsförsök misslyckas. Många företagare tvingas säga nej till nya uppdrag för att det inte finns folk som kan göra jobbet. Bristen är som störst inom praktiska eller tekniska jobb.

Det finns fall där förutsättningarna för att få ett jobb saknas, exempelvis på grund av funktionshinder, och då är det givetvis rimligt att det offentliga står för kostnaden för en meningsfull vardag. Men det är inte lösningen för att mota den generella arbetslösheten.

Vad behövs i stället?

Snabb utbildning till bristyrken
Yrkeshögskolan är en effektiv problemlösare på arbetsmarknaden. Nu krävs att tillstånden för vissa utbildningar förlängs, med särskilt fokus på bristyrken, samt att ett gemensamt ansökningssystem kommer på plats för att underlätta för sökande att hitta rätt utbildning. 

Sänk kostnaderna för att anställa 
Den aviserade sänkningen av arbetsgivaravgifterna för yngre var ett välkommet besked för landets företagare. Så mycket som hälften av Företagarnas medlemmar uppger att sänkta arbetsgivaravgifter är en av de viktigaste åtgärderna för att få dem att våga anställa. I nästa steg behöver regeringen sänka arbetsgivaravgifterna för alla åldrar. 

Lägg ner Arbetsförmedlingen 
Arbetsförmedlingen har konsekvent misslyckats med sitt uppdrag. Det är också den enda myndighet som företagarna själva tycker presterar sämre i dag jämfört med 2004, enligt Företagarnas nya myndighetsranking. Vi vill i stället se en ny kompetensförsörjningsmyndighet med ett avgränsat uppdrag att upphandla matchningstjänster från företag.

Flytta dit jobben finns 
Arbetslösheten varierar kraftigt i Sverige. I de nordligaste länen är arbetslösheten som lägst, i Skåne är den som störst. Människor måste vara beredda att flytta dit jobben finns, och söka jobb i kommuner med arbetskraftsbrist. Oavsett var i Sverige man bor. 

Förstärk arbetslinjen 
Det finns starka samband mellan storleken på bidrag och benägenhet att jobba. Vi vill se ytterligare en sänkning av bidragstaket och sänkta inkomstskatter för att det ska löna sig ännu mer att gå från bidragsberoende till egen försörjning. Det är ett viktigt steg för att bekämpa utanförskapet.

Arbetslösheten och kompetensförsörjningen är två av de största hoten mot vår tillväxt och vårt framtida välstånd. Sverige har inte råd att fortsätta i gamla hjulspår. Nu måste den statliga byråkratin ta ett kliv tillbaka för att låta marknaden göra det marknaden gör bäst: lösa problem.