Fler måste satsa på försvaret av barns psykiska hälsa

Världshälsoorganisationen (WHO) konstaterar att psykisk ohälsa hos unga har ökat markant de senaste åren i många länder, och forskning baserat på Göteborgs universitets STARS-kohort av unga i Sverige bekräftar dagens höga nivåer av stress och psykosomatiska besvär.

Enligt en rapport från OECD 2022 kostar psykisk ohälsa mer än 4 procent av BNP, vilket är dubbelt så mycket som de cirka 5 500 miljarder kronor försvaret årligen förväntas kosta i 27 EU-länder. I Sverige är psykisk ohälsa och stress de enskilt största orsakerna till sjukskrivning, 46 procent, vilket kostar cirka 42 miljarder kronor (2024, Skandia). Förutom direkta kostnader riskerar unga med psykisk ohälsa att påverkas negativt i skolan, socialt, i arbetslivet och i sin fysiska hälsa även senare i livet.

Vad gör vi åt denna utveckling?

Bra åtgärder, men mer behövs

Vi kan konstatera att det nu sker ett antal positiva åtgärder i Sverige både nationellt och lokalt, med beslutade statliga medel om 150 miljoner kronor som ska fördelas till ideella organisationer med syfte att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid. Regeringen presenterade nyligen en ambitiös nationell strategi för det kommande decenniet med arbetet kring psykisk ohälsa och suicid. Det är också glädjande att regeringen har tillsatt två samordnare för att bättre hantera psykisk ohälsa bland unga och för att säkerställa att hela samhället samverkar för att stärka både ungdomars och vuxnas psykiska hälsa.

Dessa åtgärder är bra, men kommer inte att räcka.

Dessa åtgärder är bra, men kommer inte att räcka.

Klimatångest och krig i närområdet har skapat existentiell ångest och rädsla bland unga, vilket i kombination med många timmar med sociala medier bidrar till ökad psykisk belastning. Detta märks även tydligt i ungas samtal till Bris, där användning av sociala medier, tankar kring självskada, suicid och ätstörningar är särskilt framträdande.

Intensifiera forskningen

Resultaten från STARS-kohorten visar att gymnasieelever som rapporterar att deras användning av sociala medier hindrar dem från att göra vad de ska eller hade tänkt göra, upplever högre nivåer av stress och psykosomatiska besvär. Här finns ett tydligt behov av att hitta sätt att stärka ungas digitala hälsomedvetande.

För att minska psykisk ohälsa bland unga behövs förståelse för samband och evidens, men också samverkan och en gemensam strategi för att:

1. Intensifiera forskningen. Öka forskning om hur faktorer som klimatförändringar, krig i närområdet och sociala medier påverkar ungdomars känsla av trygghet och psykiska hälsa och hur vi kan stärka deras framtidstro.
2. Implementera tidiga och effektiva interventioner. Utveckla evidensbaserade program som identifierar stressfaktorer innan de orsakar skada och satsa på gedigna uppföljningsstudier. Tillföra elevhälsan och ungdomsmottagningar tillräckliga resurser och skapa nära kopplingar till hälso- och sjukvård. God hälsa är fundamentet för lärande och skolmotivation.
3. Bekämpa mobbning med nolltolerans. Utveckla kraftfulla åtgärder mot mobbning, på och utanför nätet. Mobbning underminerar systematiskt ungas psykiska hälsa och framtidstro, med särskilt allvarliga konsekvenser för flickor.

Ungdomars psykiska hälsa kräver omedelbar prioritering på alla samhälleliga nivåer. De föreslagna satsningarna är nödvändiga men bara början på det paradigmskifte som krävs. Genom att kombinera tvärvetenskaplig forskning i samverkan med andra samhällsaktörer, proaktiva insatser och internationellt samarbete kan vi vända trenden och säkra unga människors rätt till mental hälsa och en framtid byggd på trygghet och möjligheter.