Fler borde bli hantverkare i stället för akademiker

I debatten om utbildning hamnar yrkesutbildningar ofta i skuggan av akademiska studier. Detta sker trots att företag skriker efter kompetens. Även om många yrkesutbildade snabbt får jobb och kan bygga framgångsrika karriärer framställs yrkesprogram alltjämt som ett andrahandsval. Det ses som ett alternativ för de elever som ”inte klarar” det teoretiska gymnasiet. Det är en farlig och felaktig syn.

AI tar över akademikernas jobb

I en tid av AI-revolution och arbetskraftsbrist är det tvärtom yrkesutbildade hantverkare som har framtiden för sig. Alla vill ha en trygg och fungerande vardag. Vi behöver tak över huvudet, fungerande el, mat på bordet och någon som klipper vårt hår.

Bagare, snickare, elektriker, kockar och undersköterskor är livsviktiga för ett fungerande samhälle. Ändå har vi i Sverige länge premierat akademiska utbildningar (även när de som går där sedan har svårt att få jobb), vilket lett till att vi i dag har brist på yrkesutbildad arbetskraft.

Politiker pratar ofta om innovation, tech och den digitala ekonomin – men vem ska bygga och underhålla den fysiska världen? Ett samhälle kan inte överleva på enbart teoretiska jobb. När en vattenledning brister är det en rörmokare vi behöver.

Rädslan ökar för att AI ska ta över jobben, och det med rätta. Advokater, ekonomer, administratörer och journalister ser redan hur delar av deras arbete automatiseras. Många av de yrken som länge setts som ”prestigefyllda” är nu bland de mest utsatta för AI:s framfart.

En yrkesutbildning är en säker investering

Men försök låta en AI installera ett nytt kök. Eller baka ett surdegsbröd med rätt känsla och kvalitet. Eller reparera en trasig värmepump. Vad tror du händer då? Den sortens hantverk kräver fysiskt arbete, erfarenhet och fingertoppskänsla som ingen AI kan ersätta. Därför är yrkesutbildningar inte bara en trygg väg till jobb – de är en av de säkraste framtidsinvesteringarna en ung människa kan göra.

Ett samhälle kan inte överleva på enbart teoretiska jobb.

Glädjande nog har Skolverket uppmärksammat och agerat på denna obalans. I en rapport från oktober 2023 påpekar myndigheten att andelen ungdomar som söker till yrkesprogram har minskat över en tioårsperiod, vilket står i kontrast till arbetsmarknadens behov. För att möta denna utmaning arbetar Skolverket nu för att öka utbudet av yrkesutbildningar på gymnasial nivå och anpassa dem mer efter arbetsmarknadens krav. Detta är ett mycket positivt steg som kan leda till att fler unga får upp ögonen för de möjligheter som yrkesutbildningar erbjuder.

Många akademiker sitter med hundratusentals kronor i studieskulder och går från korttidsanställning till korttidsanställning innan de får ett fast jobb – om de ens får något. Yrkesutbildningar leder däremot ofta direkt till arbete. Många hantverkare startar också egna företag och blir arbetsgivare i stället för arbetssökande.

Hantverkaryrken undervärderas

En utbildad bagare kan inom några år öppna eget och skapa både jobb och livskvalitet i sitt lokalsamhälle. En utbildad elektriker kan snabbt nå en lön långt över snittet för akademiker. Ändå envisas vi i Sverige med att undervärdera den här yrkesvägen och i stället styra unga mot universitet och högskolor. Varför?

Det är dags att sluta se yrkesutbildningar som en ”nödlösning” för dem som inte klarar teoretiska studier. I stället måste vi erkänna dem för vad de är: en väg till självständighet, stabil inkomst och en trygg AI-säkrad karriär.

Politiker, skolor och föräldrar har ett ansvar att lyfta fram yrkesutbildningar som en framgångsrik och framtidssäkrad karriärväg. Vi måste investera i fler utbildningsplatser, bättre villkor för lärare och modernare utbildningar. Annars står vi snart där – med ännu fler akademiker som inte får jobb och ett samhälle som bokstavligen rasar samman på grund av bristen på skickliga hantverkare.

Yrkesutbildningar är ingen återvändsgränd. De är en motorväg till framgång.