Fler AT-tjänster avgörande för framtidens läkarförsörjning

När SYLF nu har släppt sin 25e AT-rapport i ordningen är fokuset fortsatt på att regionerna behöver erbjuda tillräckligt många AT-tjänster. En ny prognos från Nationella vårdkompetensrådet (NVKR) visar att AT-kön är lång Enligt NVKR:s prognos väntar cirka 3400 personer på AT-tjänst. AT:n är tänkt att vara introduktionen till svensk sjukvård.

I dag får de nyexaminerade läkarna arbeta i snitt 9,5 månader på osäkra vikariat utan säker tillgång till handledning och utbildning. AT-läkarna som har svarat på vår AT-enkät har tillsammans väntat på AT-tjänst i 1 242 år – vilket betyder 1 242 förlorade specialistläkarår.

Fler tjänster för att minska köer

NVKR:s prognos visar med all tydlighet att regionerna inte kan slå av på utbildningstakten. För att beta av kön behöver regionerna erbjuda fullt antal AT-tjänster hela 2028 för att dimensioneringen ska gå ihop.

Varje år som en läkare får vänta på utbildningstjänst motsvarar ett förlorat år av en arbetande specialistläkare.

Samtidigt kommer de första läkarna från nya läkarprogrammet att ta examen till sommaren 2027. De är legitimerade vid examen och ska erbjudas ST-tjänst som inkluderar bastjänstgöring (BT). Under hösten behöver regionerna erbjuda tillräckligt många sådana tjänster för att vi inte ska få nya väntetider.

Det kanske är en svår medicin att svälja – men risken stor att vi kommer att stå med två parallella utbildningssystem för läkares utbildningstjänster med nya väntetider till kommande specialisttjänstgöring inkluderat bastjänstgöring.

Politisk vilja krävs för lösning

Inför valet ställer SYLF följande fråga till regionpolitikerna: är väntetider till utbildningstjänst något vi ska ha? Om inte så är det nu vi ska sätta in stöten – öka utbildningstjänsterna nu och låt samtliga examinerade läkare få en AT-tjänst och planera för att vi slipper väntetider i det nya utbildningssystemet. Varje år som en läkare får vänta på utbildningstjänst motsvarar ett förlorat år av en arbetande specialistläkare.

Men det finns faktorer som underlättar för båda systemen att samexistera. Starten på ST-utbildningen, bastjänstgöringen, som läkarna från den nya utbildningen kommer att påbörja erbjuder stor flexibilitet och möjlighet att arbeta runt eventuella flaskhalsar som inte är möjligt med AT:n.  

Vi rekommenderar regionerna att inte fastna i AT. Organisera BT där den hör hemma, hos ST-organisationen. Studierektorerna vet hur läkarna bäst uppnår baskompetens utifrån de lokala förutsättningarna.

Utan AT – inga specialistläkare

SYLF tror att regionerna kan hantera det här. Men kostnaden att bedriva två system parallellt kan vi inte heller bortse ifrån. Vi råder därför regionerna att inte slå av på AT-takten. Som läget ser ut nu behöver Sveriges 21 regioner gemensamt att erbjuda minst 1700 AT-tjänster eller fler hela 2028. Ju fler tjänster man kan vaska fram, desto kortare tid behöver regionerna dra på två olika utbildningssystem. Det finns fortsatt skäl att sikta mot 1 900 AT-tjänster enligt SKR:s egna mål från 2021.

Det är framför allt de tre storstadsregionerna som behöver bli bättre. I Region Stockholm bedömer vi att det saknas cirka 150 AT-tjänster. Väntetiden till tjänst är även den högsta i Region Stockholm med 14,5 månader.

I mötet mellan AT och BT står vi inför flertalet nya situationer. Brist på utbildningstjänster är det enskilt största hotet mot kompetensförsörjningen av läkare. Inga utbildningstjänster i dag, inga specialistläkare imorgon.