Ex-ledamöter kostar 18 miljoner om året ­– nu får fler stöd

Förra året betalades ersättningar på drygt 18 miljoner kronor ut till tidigare riksdagsledamöter. I och med valet har ett 90-tal nya ex-ledamöter rätt till ersättning. En del av dessa kan få pengar en bra bit in på 2030-talet.

Att sitta i riksdagen kan vara en lönsam affär – upp till 15 år efter att man lämnat.
Att sitta i riksdagen kan vara en lönsam affär – upp till 15 år efter att man lämnat.Foto: Jonas Ekströmer/TT, Fredrik Sandberg/TT
Johan Manell

En ledamot som slutar i riksdagen har i de allra flesta fall rätt till ersättning även efter att uppdraget har upphört. Det finns två olika stöd som ledamöter kan få. Ett nyare som kallas för ekonomiskt omställningsstöd som gäller för ledamöter som valdes in efter 2014. Och ett äldre betydligt generösare stöd, inkomstgarantin, som ledamöter invalda före 2014 är berättigade till.

Det är Riksdagens arvodesnämnd som fastställer ledamotens rätt till ersättning, på ett beslutsunderlag från Riksdagsförvaltningen. Men för att få pengar måste ledamoten själv ansöka om det till Statens tjänstepensionsverk (SPV) – och det är det många som gör (se hela listan längst ned i artikeln).

Dubbelt så många

45 före detta ledamöter har sedan tidigare beslut om omställningsstöd eller inkomstgaranti och sedan valet har hittills ytterligare 45 ex-ledamöter beviljats stöd. Det gör att SPV sammanlagt ska betala ut ersättningar på drygt 1,8 miljoner, exklusive sociala avgifter, bara i oktober. 

Samtidigt kommer den summan troligtvis bli betydligt högre i november. Fler nyligen avgångna ledamöter har nämligen rätt till stödet.

– I somras fastställde nämnden rätt till avgångsförmån för de som hade deklarerat att de inte ställde upp i det kommande valet. Det var ungefär 60 personer. Sen har vi fått ytterligare underlag på ungefär 30 stycken som ställde upp men inte kom in, säger Sven Johannisson, ordförande i Riksdagens arvodesnämnd till Altinget.

Dessutom räknas ersättningen av mot övriga inkomster. Flera av de ledamöter som nyligen satt i riksdagen får därför ut knappt 10 000 kronor i oktober (eftersom deras sista riksdagsarvode har räknats av) men kan få ut drygt 60 000 kronor i november.

Utbetalningar till nästa decennium

Storleken på stöden och hur länge man har rätt till dem avgörs av hur länge ledamoten suttit. Även olika arvoden för utskottsarbete och liknande spelar in. För inkomstgarantin spelar också riksdagsledamotens ålder vid avgång roll.

För mig är inte det här någon långsiktig lösning utan jag försöker hitta ett jobb.

Jens Holm (V)
Tidigare riksdagsledamot

Mest gynnsamt är det för den ledamot som valdes in första gången före år 2014, har suttit i minst sex år (varav tre år sammanhängande) och fyllt 50 år. Då har man rätt till ersättning fram till 65-årsdagen. Det gör att 15 ledamöter redan nu har beslut om inkomstgaranti in på 2030-talet. Längst går beslutet för de nyligen avgångna ledamöterna Jens Holm (V) och Christina Höj Larsen (V) som båda har rätt till stödet fram till år 2036.

– Så länge kommer jag inte att uppbära det i alla fall. Utan jag kommer att uppbära det tills jag hittar ett jobb, säger Holm (V) till Altinget.

Var det självklart för dig att ansöka om stödet? 

Nej, men det är det som finns för oss riksdagsledamöter. Men för mig är inte det här någon långsiktig lösning utan jag försöker hitta ett jobb.

Två andra som har rätt till den mest generösa nivån är de tidigare politiska vildarna Amineh Kakabaveh och Emma Carlsson Löfdahl. Då de fyllde 50 år i slutet av sin respektive riksdagstjänstgöring når de den högsta nivån i inkomstgarantin, vilket inte varit fallet om de lämnat sina riksdagsplatser när de i stället blev vildar. Dessa kan få pengar till 2035.

Långsamt utdöende

Systemet med inkomstgaranti har länge kritiserats. Det är också anledningen till lagändringen och att det kortare ekonomiska omställningsstödet infördes. Men när reglerna ändrades fick ändå ledamöter invalda före 2014 behålla ersättningsförmåner. 

– Vi tycker att det är rimligt att man inte retroaktivt går in och ändrar de här villkoren för riksdagsledamöter. Man måste ha respekt för de avtal som fanns när man gick in i politiken, sade Ewa Thalén Finné (M) till tidningen Riksdag & Departement när förslaget om de nya villkoren presenterades.

Hon lämnade riksdagen 2018 men har inkomstgaranti fram till år 2024.

De som var skeptiska till systemet då fick ge sig. En av dessa var Hanif Bali (M).

­– Jag kommer inte att driva frågan. Det är så stor majoritet emot. Det är effektivare att låta oss med det gamla systemet dö ut, sade han till Altinget 2015.

Samtidigt är det fortfarande i dag 71 ledamöter som har inkomstgaranti. Längst tid av de nuvarande som får stöd har Christin Hagberg (S), Alice Åström (V), Göran S. Persson (S) och Mikael Johansson (MP) haft det. Mest pengar i oktober fick den nyligen avgångne Jörgen Hellman (S), 68 640 kronor. Även personer med inkomst på annat håll får fortfarande stort stöd. Till exempel får Sveriges ambassadör i Kanada, den tidigare talmannen Urban Ahlin (S), utöver sin ambassadörslön 34 552 kronor i månaden.

Arbetssökande

För de ledamöter som fick beslut om inkomstgaranti före 1 maj 2014 finns inte heller några jämkningskrav. Det gör det däremot för de som får ekonomiskt omställningsstöd och de som får nya beslut om inkomstgaranti. Riksdagens arvodesnämnd har haft ett tiotal sådana fall.

­– Merparten är de som har utfört arbete i ett eget aktiebolag men inte har tagit ut en lön för det, säger Sven Johannisson.

Det kan variera en del med vad man har för anknytning till arbetsmarknaden.

Sven Johannisson
Ordförande Riksdagens arvodesnämnd
Andra jämkningsgrunder är att arbeta utan skälig ersättning, att ha inkomst av passiv näringsverksamhet eller att personen döms för allvarlig brottslighet. Den kan också sänkas eller dras in om ledamoten inte gjort tillräckligt för att hitta ett jobb. Men någon fastslagen definition av vad det sistnämnda innebär finns inte.

­– Det är en bedömningsfråga om man har vidtagit tillräckliga åtgärder. Man kan inte hitta en enkel gräns för så här många arbeten ska man ha sökt eller så. Sen har vi också tittat på i vilken utsträckning man har utnyttjat omställningsstödet i form av coachåtgärder och liknande som Riksdagsförvaltningen erbjuder. Det ska särskilt beaktas om man har begagnat sig av det stödet eller inte och om man har gjort det på ett seriöst sätt, säger Johannission och fortsätter:

­– Sen måste man också bedöma den enskilde ledamotens förutsättningar i det enskilda fallet. Det kan variera en del med vad man har för anknytning till arbetsmarknaden, hur länge man har varit borta, hur gammal man är, vad man har för utbildning och så.

Nämnda personer

Jens Holm

Styrelseordförande Stockholms hamn AB
Fil. mag i sociologi (Uppsala uni., 1996)

Sven Johannisson

Ordförande Svensk insamlingskontroll, domare Svea hovrätt
Jurist

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00