En stor koalition i Sverige osannolik – men i Tyskland fungerar det

REGERINGSBILDNING. Efter många vändor blev det till slut ett samarbete mellan de två stora partierna CDU och SPD i Tyskland. Men i Sverige är chanserna till en liknande koalition små.

Nyligen blev det klart att det blir ytterligare en stor koalition mellan Merkels kristdemokrater (CDU) och de tyska Socialdemokraterna (SPD). Så har det sett ut lejonparten av Merkels tid vid makten. Redan 2005 bildade de två politiska meningsmotståndarna regering. Och med undantag för mandatperioden 2009-2013 är det så det sett ut. I Tyskland gillar man helt enkelt majoritetsregeringar.

– Minoritetsregeringar är impopulära. Man förknippar det med instabilitet och svåra regeringsförhållanden. Därför är en minoritetsregering inget alternativ för de flesta medborgare just nu, säger Christian Krell, tysk statsvetare och nordisk chef för Friedrich Ebert-stiftelsen, till Altinget.

Strategiska skäl

Men den här gången var det inte lika uppenbart att SPD skulle gå med på att regera med CDU. Båda partierna backade kraftigt i valet i september och de flesta förutspådde att Merkel skulle bilda en majoritetsregering med liberalerna och det tyska miljöpartiet. SPD:s dåvarande partiledare Martin Schulz sade efter valet att en stor koalition inte var att tänka på. Men så hoppade liberalerna av regeringsförhandlingarna och i slutändan ändrade sig SPD.

Läs också: En omöjlig regeringsekvation

– För SPD tror jag att det är en mix av strategiska och innehållsmässiga skäl som lett till att man trots allt sätter sig i en stor koalition igen. Säkerligen fanns avvägningen att SPD hade en rädsla för nyval och att de i ett sådant hade fått ett sämre resultat än i bundestagsvalet. För det andra har man uppnått en del koalitionsförhandlingarna. Framförallt i europapolitiken men också offentliga investeringar i utbildning och infrastruktur, säger Christian Krell.

Inte sannolikt i Sverige

Ett av få majoritetsalternativ som finns i Sverige, baserat på de senaste opinionsundersökningarna, är just en stor koalition mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. Men det är inte särskilt troligt att det blir en sådan, menar statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson.

– Så fort det börjar handla om klassisk fördelningspolitik och vänster och höger är de ju helt inkompatibla. När det handlar om skatter, vinster i välfärden, offentligt eller privat, så står de långt ifrån varandra. Vänster-höger är fortfarande den dominerande konfliktdimensionen i svensk politik, säger han till Altinget.

Mittenregering favorit

Mätningar inför det senaste valet visade dock att det alternativ som flest satte ihop när de fick välja en regering var en blocköverskridande. Men då en mitten-liberal regering med Socialdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och i vissa fall Miljöpartiet.

– Var tredje svensk har hjärtat i mitten och önskar sig inga ideologiska utflykter åt vare sig vänster eller höger, säger Ekengren Oscarsson.

Läs också: S vill samarbeta med C

Men inte heller det är ett realistiskt regeringsalternativ.

– Det är fler som önskar det än att det är sannolikt att det blir det. Vi har en form av svensk maktdelningsprincip där tanken är att makten ska växla mellan rött och blått. Vi har haft ett tvåpartisystem inbyggt i vårt partisystem under väldigt lång tid med den här blockpolitiken. Det skulle behövas ett rätt stort krisläge innan man tar steget att bryta det, säger Ekengren Oscarsson.

Allt inte frid och fröjd i Tyskland

I Tyskland är det inte enbart jubel över att det varit stora koalitioner den senaste tiden. Bland SPD:s medlemmar är det många som är oroliga att partiet ska fortsätta tappa väljarstöd när man går in som mindre part i en regering. Det har man nämligen gjort varje gång hittills.

Dessutom höjer vissa ett varningens finger för att det går ut över demokratin om konflikten mellan höger och vänster suddas ut.

– Många i befolkningen tycker att det finns en politisk klass som bestämmer och att det inte finns några skillnader längre, inga riktiga alternativ. Det har bidragit till den relativt starka fraktionen av högerpopulister som finns som heter just Alternativ för Tyskland, säger Christian Krell.

Skillnad i konstitutionen

Att synen på majoritetsregeringar skiljer sig i Sverige och Tyskland kan också bero på det faktum att vi har olika regler för regeringsbildningen. I Sverige tillämpas negativ parlamentarism. Det vill säga, det krävs att en majoritet röstar emot en statsministerkandidat för att denne inte ska få bilda regering.

– Det är inte svårt att bilda regering i Sverige. Antagligen kommer själva regeringsbildningen gå snabbt även den här gången. Problemet är att få igenom budgeten, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

I Tyskland tillämpas å andra sidan positiv parlamentarism. Där måste en regeringsbildare få stöd av en majoritet. Men trots det har man i och med den situation som varit börjat snegla på andra länder, däribland Sverige, berättar Christian Krell.

– Genom diskussionerna de senaste veckorna har man kommit närmare idén om en minoritetsregering och att det också kan fungera.

Skillnaden mellan systemen ska inte underskattas.

– Det är skillnad som natt och dag på positiv parlamentarism och negativ parlamentarism. Det påverkar hela regeringsbildningen, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Forrige artikel Studieron kan bli bättre med samverkan Studieron kan bli bättre med samverkan Næste artikel S vill förbjuda religiösa friskolor S vill förbjuda religiösa friskolor
Färre svenskar vill sola

Färre svenskar vill sola

KORTNYTT. Andelen svenskar som gillar att vara i solen har minskat jämfört med förra året och de som inte är intresserade av att vara solbruna har blivit fler, visar en undersökning från Strålsäkerhetsmyndigheten.