En investering i lärarutbildningarna är en investering i Sverige

En sak man fick lära sig som barn var att man inte kunde få allt man ville ha här i världen. När man blev lite äldre insåg man att man inte kan få allt för det kostar pengar. Man behöver prioritera och budgetera för att ha råd med det som är viktigast, först och främst.

Vi behöver prioritera framtiden, vi behöver prioritera saker som på sikt säkerställer ekonomisk trygghet och vi behöver prioritera det som kommer garantera en hög avkastning. Vi behöver prioritera kunskap.

Finansieringsnivåerna till lärarutbildningarna är bland de lägsta inom högre utbildning

Men politikernas prioriteringar när det kommer till lärarutbildning är felriktade. Moderaterna föreslår höjda antagningskrav till lärarutbildningarna. CUF, LUF och MUF föreslår gemensamt examensprov. Socialdemokraterna föreslår fler lärarledda timmar. Det som saknas från alla håll är förslag om ökad finansiering.

Finansieringsnivåerna urholkas

Finansieringsnivåerna till lärarutbildningarna är bland de lägsta inom högre utbildning, och har dessutom urholkats mer än andra sedan finansieringssystemet infördes i början av 90-talet. I regleringsbrevet till landets högskolor och universitet för 2024 framkommer det att ersättningarna för högre utbildning höjs med 3,5 procent (utom för naturvetenskapligt, tekniska och farmaceutiska utbildningar där ersättningen höjs med 4,4 procent). Det kan sättas i relation till de senaste inflationssiffrorna som visar på kostnadsökningar på 5,8 procent. Regeringen sänker i praktiken anslaget till högskolan och landets lärarutbildningar. Detta är bara de senaste siffrorna av en längre trend med sänkta anslag.

Man kommer inte undan att utbildning kostar. Det behövs en starkare finansiering som säkerställer en god kvalitet. Lärarutbildningarna har många bristområden som behöver åtgärdas. Men när förslag efter förslag kommer, som enbart hade hjälpt på marginalen, undrar jag var politikernas prioriteringar ligger.

Ökade anslag måste prioriteras

För vad spelar det för roll vad vi har för antagningskrav, vad spelar det för roll om vi har examensprov och hur ska vi få fler lärarledda timmar? Det borde vara helt uppenbart att ökade anslag behöver vara minst lika prioriterat som övriga åtgärdsförslag för att komma till rätta med lärarutbildningarna.

Detta behöver åtgärdas. Vi lever dock i snåla tider och vi behöver vända på varenda krona. Varför ska vi prioritera just de utbildningarna?

Lärarutbildningarna är några av våra viktigaste utbildningar. Det är genom att ge en god och stabil grund till våra framtida lärare som vi säkerställer en god kunskapsförsörjning i vårt land. Utan en god lärarutbildning får vi inga goda lärare, och utan goda lärare faller kunskapsnationen Sverige. De senaste Pisa-resultaten visar varför detta behöver prioriteras. Det är bara ännu ett exempel på hur skolan misslyckas med att förmedla kunskaper och förmågor till våra barn och elever. Vi kommer inte få se någon reell positiv förändring om inte underfinansieringen till lärarutbildningarna bryts.

En god skolgång börjar med bra lärare

En god finansiering av lärarutbildningarna är en investering för Sverige. Det är en investering för en skola i världsklass, det är en investering för att lärare ska ha goda förutsättningar att förmedla kunskap och det är en investering för att varje enskilt barn och elev ska klara sin skolgång, gå ut grundskolan med godkända betyg och utvecklas så långt som möjligt.

Vi fick lära oss som barn att vi inte kan få allt här i livet, men något alla barn och elever förtjänar är en bra skolgång. Just därför behöver vi prioritera lärarutbildningarna. För en god skolgång börjar med bra lärare, och bra lärare börjar med en välfinansierad lärarutbildning.