Den som tar studenten ska inte behöva bli arbetslös

En reform av gymnasieskolan och vuxenutbildningen måste prioriteras av den regering som tillträder i höst. Det skriver representanter för Företagarna och Industrirådets organisationer.

Placeholder image
Fler unga måste få en bättre start på sitt vuxenliv och enklare kunna skaffa sig ett bra jobb, skriver debattörerna. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Anna Jansson Libietis 
Expert utbildning och kompetensförsörjning Företagarna 
Mats Andersson 
Expert kompetensförsörjning Teknikföretagen 
Josefine Larsson 
Utredare IF Metall 
Jesper Hedin 
Expert kompetensförsörjning Industriarbetsgivarna 
Greta Hjortzberg 
Ansvarig kompetensförsörjning IKEM 
Kristine Wiklund 
Expert arbetsmarknad och kompetensförsörjning Gröna arbetsgivare 
Henrik Smedmark 
Utbildningsansvarig TMF och Grafiska Företagen 
Karin Thapper 
Ansvarig kompetensförsörjning Livsmedelsföretagen 
Kenneth Edvardsson 
Ombudsman GS-Facket 
Fredrik Gunnarsson 
Ansvarig kompetensförsörjning Industriarbetsgivarna 
 

Som Shakespeare kunde ha sagt: något är ruttet i det svenska utbildningssystemet. Trots otaliga satsningar och uttalat höga ambitioner är det allt för många som läser utbildningar som inte leder till jobb. Det tar stopp. För många företag känns det som att spela Memory med bara en bricka av varje sort. Resultatet är höga kostnader för den enskilde som inte kommer i arbete, för samhället som får stå för notan och för arbetsgivarna som letar efter annan kompetens än den som studenterna utbildats till.

Reformera gymnasieskolan

Samtidigt som många står utanför arbetsmarknaden är svårigheten att hitta lämplig arbetskraft företagens största tillväxthinder. Inom många branscher väntas bristen få än större konsekvenser för dem som vill driva företag framöver. Yrkesutbildning är den utbildningsform som efterfrågas mest av näringslivet. Utbildningarna träffar ofta rätt och genomförs relativt snabbt. Yrkesskickliga medarbetare från de gymnasiala yrkesprogrammen är en förutsättning för att företagen ska vara konkurrenskraftiga.

Fler unga måste få en bättre start på sitt vuxenliv och enklare kunna skaffa sig ett bra jobb. Att reformera gymnasieskolan och vuxenutbildningen måste därför prioriteras av den regering som tillträder i höst. Men redan i vår tas två viktiga beslut i riksdagen som är av mycket stor vikt för en förbättrad kompetensförsörjning.

Missmatchning mellan skola och arbetsmarknad

Först har vi en proposition om förbättrad planering och dimensionering av gymnasie- och gymnasial vuxenutbildning som kan råda bot på den betydande missmatchning mellan gymnasieskolans utbud och arbetsmarknadens behov som råder i dag. Enligt förslaget, som är efterlängtat av hela näringslivet, ska elevens önskemål tillsammans med behoven på arbetsmarknaden styra utbudet. Trots lovvärda initiativ, som att yrkesvux blivit en egen utbildningsform, kan vi konstatera att dagens utbildningsutbud inte möter företagens behov. Företagen står utan kompetent arbetskraft samtidigt som alltför många unga och unga vuxna fastnar i arbetslöshet.

Företagen står utan kompetent arbetskraft samtidigt som alltför många unga och unga vuxna fastnar i arbetslöshet.  

För att stärka yrkesprogrammens attraktivitet och öka söktrycket måste även propositionen om att återinföra grundläggande behörighet på samtliga gymnasieprogram röstas igenom. Genom att yrkesprogrammen utökas kommer de att kunna ge den elev som önskar både yrkeskompetens och grundläggande behörighet till högskolan (valbart). Det måste vara tydligt för både unga och deras föräldrar att yrkesutbildning är ett bra framtidsval. För att det ambitiösa arbetet med att förbättra planering och dimensionering ska få önskad effekt krävs att regeringen också säkerställer att antalet som söker utbildningarna är tillräckligt stort. Sedan gymnasiereformen 2011 har söktrycket till yrkesutbildningarna stadigt sjunkit, trots att dessa efterfrågas allra mest av näringslivet.

Ge företag bättre förutsättningar

Kompetensförsörjningen är central för såväl små som stora företag i Sverige. Företag och branscher tar redan i dag ett stort ansvar för yrkesutbildningen, men kan göra mer med rätt förutsättningar. Samtidigt är det avgörande att utbudet kan möta arbetsmarknadens efterfrågan, att fler ska vilja och kunna gå en yrkesutbildning och att fler tar examen.

Industrirådets organisationer och Företagarna tror att detta kan ge bättre förutsättningar för alla företag att hitta den kompetens de behöver och på så vis växa och utvecklas i positiv riktning. Utan rätt matchning kommer utmaningarna vara omöjliga att lösa. Klimatkris, välfärdens finansiering, utanförskap och nästa kris som vi inte ens gett namn till ännu. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen måste reformeras.

Läs också


Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor