Den nya klimatdeklarationen struntar i byggnadens livslängd

Den 1 januari infördes krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Syftet är att minska klimatpåverkan under byggskedet. Det är bra att regeringen har beslutat om detta, men det hade varit betydligt bättre om klimatdeklarationen inte endast omfattat byggskedet av en byggnad utan också en byggnads klimatpåverkan under hela dess livslängd.

Byggnader ska tåla hårt klimat

Allt byggmaterial har sina unika egenskaper och olika byggmaterial fungerar olika bra beroende på vad en byggnad ska användas till. Förutom estetik och brandegenskaper behöver våra byggnader och fasader tåla ett allt hårdare och varierande klimat under alla årstider.

När det gäller valet av byggmaterial kan nämligen ett byggmaterial med låg klimatpåverkan under produktionstiden visa sig vara ett riktigt uselt val under resten av byggnadens livslängd, sett ur ett hållbarhets- och klimatperspektiv. Underhållet kan vara både klimatpåverkande och kostnadsdrivande, visar en forskningsrapport från KTH om olika fasadmaterial.

Klimatsmart på sikt

För att byggandet i Sverige och övriga världens ska bli långsiktigt hållbart och klimatsmart är det viktigt att omgående få igång arbete och forskning kring hur olika byggmaterial står sig under en byggnads hela livslängd – alltså från det att byggnaden byggs fram till dess att den ska rivas – sett ur ett klimatperspektiv.

Frågor vi måste ställa oss då det gäller en byggnads klimatpåverkan är bland annat följande: Vilket material ger minst klimatpåverkan? Vad är en realistisk livslängd på en byggnad? Hur ser livscykelanalysen ut för en byggnad? Hur mycket påverkar underhållet under en byggnads livslängd när det gäller klimat och ekonomi?

Framtidens klimatdeklaration

Dessa frågor måste nu analyseras ytterligare för att vi på sikt ska kunna bygga långsiktigt och hållbart och inte enbart stirra oss blind på byggskedet. Såväl i Sverige som övriga Europa har man satt upp som norm att en byggnads livslängd är 50 år. Nu är det hög tid att ompröva denna norm och se vilka konsekvenserna blir för klimatet om vi i stället börjar att räkna på att en byggnad ska kunna stå i 100 år, eller kanske till och med ännu längre.

När det gäller valet av byggmaterial kan nämligen ett byggmaterial med låg klimatpåverkan under produktionstiden visa sig vara ett riktigt uselt val under resten av byggnadens livslängd.

Klimatdeklarationen som nu trätt i kraft är bara ett första, haltande steg mot ett ökat, hållbart byggande i Sverige. Nästa steg måste vara att omgående påbörja arbetet med att skapa förutsättningar för att framtidens klimatdeklaration utgår från en livscykelanalys som tar hänsyn till en byggnads hela livslängd.

Gumlösa kyrka i norra Skåne har stått i 829 år och är en av nordens äldsta tegelbyggnader. Kyrkan invigdes 1192 och den står där än. De som byggde kyrkan uppförde den med tanke på att den ska kunna finnas längre än en generation. Finns det något vi i dag – drygt 800 år senare – kan lära av detta när det gäller en byggnads livslängd och vad som är ett långsiktigt hållbart byggande?

Nu vill vi omgående se ett initiativ från ansvariga politiker att tillsammans med relevanta myndigheter påbörja ett arbete vars syfte är att skapa en heltäckande klimatdeklaration som inte bara tar hänsyn till själva byggskedet, utan också till resten av en byggnads livslängd, såsom brukande- och återvinningsskedet. Dessutom vill vi också att man ur ett livscykelperspektiv tittar på vad som är en rimlig norm för livslängden på en byggnad och dess fasad.