Analys av 
Anders Gustafsson

Demokrativillkor, mediestödsutredning och nya lagars förutsebarhet

Kritiken mot de föreslagna demokrativillkoren för civilsamhälle och trossamfund har vissa beröringspunkter med kritiken mot förslagen i mediestödsutredningen. Det handlar bland annat om att nya lagar bör vara proportionerliga och konsekvenserna förutsebara.

Foto: Marko Säävälä/TT
Anders Gustafsson

Regeringen fattade i slutet av juli beslut om propositionen ”Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället”, och inte mycket talar nu för att den ska stoppas i riksdagen.

En av de svåra avvägningarna har gällt vem som ska anses som företrädare för organisationer och samfund. Om en företrädare bryter mot demokrativillkoren kan det drabba en hel organisation, även om kulturministern flera gånger har försäkrat att den undantagsregel som finns i propositionen ska förhindra oproportionerliga straff.   

Men hade de politiska partierna fått behålla sitt stöd om de hade bedömts enligt de föreslagna demokrativillkoren? En färsk rapport om högerextremister på partiernas vallistor gör att frågan kanske inte är fullt så långsökt som den först kan verka.

Expressen skrev under torsdagen om hur Acta Publica i en färsk rapport säger sig ha identifierat 289 politiker på riksdagspartiernas kommun- region- och riksdagslistor, som har gett uttryck för nazism eller rasism. 214 av dem står på Sverigedemokraternas listor.

Utan att ha hunnit läsa rapporten är det svårt att avgöra hur många av fallen som är korrekt beskrivna, men utifrån de intervjuer som Expressen publicerat med ett par SD-företrädare, är det svårt att låta bli att fundera på vilka konsekvenserna hade blivit om synen på företrädare i politiken hade varit desamma som det propositionen föreslår för civilsamhället.

Altinget ställde i början av förra veckan frågan om den parallellen till Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin – självfallet ovetandes om det kommande avslöjandet.

Med de här kraven, ska man ställa samma på partierna? Och hade partierna fått behålla partistödet i så fall?

– Det är klart att man ska skriva under på våra demokratiska värderingar. De partier vi har i riksdagen bär ett förtroende från svenska folket och är framröstade i val, så jag tycker att det kanske blir en lite för snäv jämförelse. Det är ändå svenska folket som har röstat fram politikerna, sade Tobias Baudin.

Kristdemokraternas Jakob Forssmed berörde frågan i en debattartikel i tidningen Dagen i mitten av augusti.