Delmos-chefen efter nedläggningen: Varit en krävande tid

En myndighetschef utan myndighet. Det blev Anders Kesslings verklighet när Delegationen mot segregation, Delmos, lades ner vid årsskiftet.

Det är tuffare än vad många tror att hamna i en sådan här situation.

Anders Kessling
Tidigare direktör, Delmos

Precis som flera andra generaldirektörer, landshövdingar och chefer i statens verksamheter vars uppdrag avslutats i förtid hamnade han på den så kallade Elefantkyrkogården. Så länge förordnandet gäller placeras cheferna på Regeringskansliet med bibehållen lön och mer – eller mindre – på sitt bord.

– Det är för mycket att göra för att rulla tummarna, säger Anders Kessling till Altinget. 

Han har återvänt till arbetsmarknadsdepartementet där han tidigare var departementsråd och statssekreterare hos dåvarande arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S).

Nu är han handläggare vid jämställdhetsenheten, med ansvar för efterlevnaden av Istanbulkonventionen.

– Jag har inte sysslat med jämställdhetsfrågor förut. Det är annorlunda såklart, men det är upp till regeringen och Regeringskansliet att placera mig när något sådant här sker, och så gör man det man blir tilldelad helt enkelt.

Anders Kessling får jobba kvar på Regeringskansliet, med en direktörslön på strax över 96 000 kronor, till sommaren 2026. Han förstår att villkoren låter lockande, men letar redan efter ett nytt jobb.

– Det är tuffare än vad många tror att hamna i en sådan här situation. Allt rycks undan, och jag saknar såklart att arbeta med de frågor jag kan. Men det är så villkoren ser ut och det får man acceptera, säger han. 

Inför kommande nedläggningar

Regeringen och Sverigedemokraterna har aviserat att de avser att minska antalet myndigheter. Innan valet pekades bland annat Jämställdhetsmyndigheten, Diskrimineringsombudsmannen och Havs- och vattenmyndigheten ut.

Delegationen mot segregation stod inför en snabb avveckling efter en mening i den gemensamma budget som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraternas fick genom riksdagen hösten 2021.

– Det har varit krävande. Först att bygga upp en verksamhet och få fart på produktionen, och när vi sen kommit på benen så fick vi nedläggningsbeslutet. Sen visste alla såklart att det var en ifrågasatt myndighet och att den här risken fanns, säger Anders Kessling.

Inför framtida nedläggningsbeslut manar han till större tålamod och djupare analys, bland annat för att reda ut tekniska och juridiska detaljer. Han önskar också att partierna någorlunda kan enas om formerna för ett politikområde.

– Jag tycker att man ska försöka vara överens om den grundläggande strukturen. Är det värt en myndighet, eller ska det inte vara det? Det är inte så bra när staten ena mandatperioden kliver fram, i en viss form, och sen drar sig tillbaka, säger han och pekar bland annat på att det blir stökigt för de aktörer som man vill samarbeta med.

”Vi var inte en politisk aktör”

Delmos arbetade in i det sista och skulle parallellt med avvecklingen också leverera på sitt uppdrag. Förra sommaren presenterades myndighetens andra, och sista årsrapport, som visade hur segregationen ökar och hur allt fler bor i utsatta områden.

Nedläggningen av Delmos har påverkat statens långsiktiga arbete mot segregation och försämrat samordningen konstaterade Statskontoret i våras, och tycker att Delmos uppgifter i stället borde läggas på Boverket som sedan årsskiftet tagit över ansvaret för Segregationsbarometern.

– Vissa delar lever kvar, och det känns bra. Det har saknats en statlig motpart i de här ganska svåra frågorna, säger Anders Kessling.

– Vad beror segregationen på? Bortsett från politiska skiljaktigheter så brottas man med en verklighet, och det var i den verkligheten vi verkade. Vi var inte en politisk aktör och jag försökte avdramatisera vår roll och se vilken katalysator vi kunde vara för att få det arbetet att funka.