Riksdagsmajoritet vill ha kvar Delmos – men myndigheten ändå dödsdömd

Trots att en riksdagsmajoritet vill ha kvar Delmos så ska den avvecklas under året. Samtidigt ska den ordinarie verksamheten bedrivas. ”Det hör inte till vanligheterna.”, konstaterar myndighetschefen.

I riksdagshuset vill en majoritet av ledamöterna behålla Delmos. Men myndigheten ser ändå ut att gå i graven.
I riksdagshuset vill en majoritet av ledamöterna behålla Delmos. Men myndigheten ser ändå ut att gå i graven.Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag
Johan Manell

Delegationen mot segregation (Delmos) startade den 1 januari 2018. Redan hösten samma år fattade riksdagen beslut att lägga ned den efter att Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation röstats igenom.

Den gången räddades myndigheten av januariavtalet. Men i den M-KD-SD-budget som riksdagen antog i höstas fick Delmos återigen stryka på foten. Regeringen har i regleringsbrevet fastställt att myndigheten ska avvecklas till den 31 december 2022. Samtidigt ska Delmos fördela 245 miljoner kronor i statsbidrag och fortsätta med analys- och kartläggningsuppdrag.

– Vi har fått det dubbla uppdraget att både förbereda avveckling och bedriva verksamhet. Det hör inte till vanligheterna, säger Anders Kessling, direktör på Delmos, till Altinget.

Majoritet för – men livräddarna skeptiska

Det ironiska i sammanhanget är att en riksdagsmajoritet (S, MP, C, V och L) egentligen vill ha kvar myndigheten. Men de nya grupperingarna i riksdagen gör att ett nytt livräddningsförsök verkar dödsdömt. För att få till en förändring behövs att regeringen lägger ett sådant förslag i vårändringsbudgeten och att den får stöd i riksdagen.

Vi hanterar inte våra integrationsproblem med fler myndigheter i Sverige. Hade det varit så hade vi inte haft några problem överhuvudtaget med någon del i samhället alls och i synnerhet inte när det gäller segregation.

Mats Green (M)
Arbetsmarknadspolitisk talesperson

Liberalerna har redan bytt budgetkompisar. Så om Delmos ska överleva måste Vänsterpartiet och Centerpartiet stödja regeringens budget. Båda partierna är starka anhängare av myndigheten men eftersom beslutet kopplas ihop med budgeten som helhet vill de i dagsläget inte uttala sig om ett eventuellt stöd.

– Budgetfrågan är en separat fråga och ska läggas i en annan kontext. Jag vill inte förekomma den diskussionen på något sätt. Den hanterar vi i samband med vårändringsbudgeten, säger Alireza Akhondi (C), arbetsmarknadspolitisk talesperson, till Altinget.

– Det kräver ju då att det finns en process där både vi och Centerpartiet är med. Eftersom det inte finns nu så får vi se vad regeringen gör i vårändringsbudgeten och hur vi kan ställa oss till den helheten, säger Ali Esbati (V), arbetsmarknadspolitisk talesperson, till Altinget.

Moderaterna nöjda

En som däremot är nöjd att Delmos ser ut att gå i graven är Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Mats Green som också sitter i Delmos insynsråd.

Mats Green (M).
Mats Green (M). Foto: Fredrik Wennerlund
– Vi hanterar inte våra integrationsproblem med fler myndigheter i Sverige. Hade det varit så hade vi inte haft några problem överhuvudtaget med någon del i samhället alls och i synnerhet inte när det gäller segregation, säger han till Altinget.

Vem tar över?

Att fördelningen av statsbidrag kan skötas av andra myndigheter är de företrädare Altinget har pratat med överens om. Frågan är hur det blir med Delmos övriga verksamhet, kartläggning- och analysfunktionen? Mats Green tror inte att det blir några problem om den försvinner.

– Många av de kartläggningarna görs redan av många andra instanser i samhället. Allt ifrån forskningssamhället till en mängd kommunala, regionala och statliga aktörer, säger han.

På den punkten är Centerpartiet av en annan uppfattning.

Alireza Akhondi (C).
Alireza Akhondi (C). Foto: Fredrik Wennerlund/Centerpartiet
– Vi har satsat rätt mycket pengar som land på att förbättra integrationsmöjligheterna och väldigt mycket av de insatserna sker utan empirisk forskning och goda exempel sprids inte. Man uppfyller hjulet många gånger om. Syftet med Delmos är att vara navet, länken och att se till att goda exempel sprids och att vi gör det här på ett strukturerat sätt. Vi tycker att de borde få den här chansen fullt ut.

 

Flytt av verksamhet

Frågan vad som händer med kartläggningsuppdragen hänger i luften. Det pågående uppdraget om att analysera den socioekonomiska segregationens konsekvenser avseende hedersrelaterat våld och förtryck avbryts i förtid. Men vad som händer med andra delar som exempelvis det större arbetet med segregationsbarometern, ett verktyg som ska göra det möjligt att analysera och följa segregationens utveckling över tid, är mer oklart. Det nämns inte i regleringsbrevet. Från Delmos sida hoppas man att arbetet, om myndigheten inte får vara kvar, får fortsätta på någon annan myndighet.

Väljer man att lägga ned en myndighet måste det ske på ett planerat sätt.

Alireza Akhondi (C)
Arbetsmarknadspolitisk talesperson
– Vi väntar på ett tydliggörande från regeringen. Är det så att vissa delar ska gå över i annan verksamhet, så kallad verksamhetsövergång, ska vi finnas kvar eller är det så att allt ska avvecklas? Just nu har vi bara ett avvecklingsuppdrag och det innebär att allt ska försvinna. Men regeringen har en möjlighet att ändra det i den ekonomiska vårpropositionen, säger Kessling.

Ali Esbati (V).
Ali Esbati (V). Foto: Agnes Stuber
Ali Esbati, också ledamot i Delmos insynsråd, är inte allt för hoppfull att Delmos uppgifter kommer att tilldelas andra myndigheter.

– I det här fallet finns ju inga sådana ambitioner uttryckta för flera av de saker som Delmos gör. Det betyder att det blir mindre av det och det är tråkigt, säger han.

Fokus avveckling

Vårändringsbudgeten får utvisa om regeringen förändrar något. Men tills vidare gäller det dubbla uppdraget för Delmos att både avveckla sig själv, fördela statsbidrag och fortsätta med övrig verksamhet.

– Det är det här som är det trixiga. Det är svårt att bedriva verksamhet och avveckling samtidigt. I en avvecklingssituation så ska man verka för att personalen får ett nytt jobb. Men då försvinner ju också kompetensen. Därför är det viktigt med ett så tidigt besked som möjligt om vad som ska ske, säger Kessling.

På den punkten får han medhåll från Centerpartiet.

– Det finns olika uppfattningar om myndigheter. Vi tycker inte heller att man ska ha myndigheter för myndigheters skull. Men att under innevarande år samtidigt som man ska fördela ut flera hundra miljoner i statliga pengar parallellt jobba med sin egen avveckling. Då innebär det att personal som jobbar där börjar söka andra jobb. Den hanteringen är inte okej. Väljer man att lägga ned en myndighet måste det ske på ett planerat sätt. En annan myndighet måste samtidigt få uppdraget att fördela medel, säger Akhondi.

Stabilitet

Oavsett vad som händer i slutändan har Anders Kessling en förhoppning om att regering och riksdag hittar stabilare former för politikområdet.

Anders Kessling, direktör Delmos.
Anders Kessling, direktör Delmos. Foto: Ulrika Pudas
– Det är en viktig fråga. Det framhålls av samtliga partier som jag uppfattar det. Kommunerna, regionerna och civilsamhället ställer ju upp. Den här ryckigheten från statens sida att man är oense om formerna är i sig olycklig. Det här är långsiktiga frågor som man behöver jobba med strukturellt för att komma åt. Då är det olyckligt om staten några år är på det ena sättet och några år på det andra sättet.

Nämnda personer

Anders Kessling

Direktör i Regeringskansliet
Forskarutbildning i statsvetenskap (Uppsala uni. 1999)

Ali Esbati

Tidigare riksdagsledamot (V), tidigare ekonomisk-politisk talesperson
Civilekonom (Handelshögskolan i Stockholm, 2001)

Mats Green

Riksdagsledamot (M), arbetsmarknadspolitisk talesperson, ledamot i partistyrelsen

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00