De vill locka unga till valet: ”Vi finns på Tiktok”

Trots en engagerad ungdomsgeneration är få medlemmar i partier och politiska ungdomsförbund. Altinget har pratat med ungdomsförbundens ordföranden om ungas engagemang, politikerföraktet och förberedelserna inför höstens val.

Moderata ungdomsförbundets ordförande Matilda Ekeblad och Grön ungdoms språkrör Rebecka Forsberg kraftsamlar för en intensiv valrörelse.
Moderata ungdomsförbundets ordförande Matilda Ekeblad och Grön ungdoms språkrör Rebecka Forsberg kraftsamlar för en intensiv valrörelse. Foto: MUF, Grön ungdom
Miranda Olsson

Det är fyra månader kvar till valet och i de politiska ungdomsförbunden pågår debattövningar, kampanjmöten och planering inför valrörelsens många torgmöten, festivaler och skolbesök.

– Det kommer inte bli många timmars sömn, säger Matilda Ekeblad, ordförande för Moderata ungdomsförbundet, Muf, om de kommande månaderna. Hon förlitar sig på koffein och adrenalin för att hålla energin uppe.

Läs också

Inför höstens val är den unga kampanjstyrkan något försvagad. Under pandemin tappade ungdomsförbunden många medlemmar och möjligheterna att värva nya var begränsade.

– Det är svårt att mobilisera människor online, säger Rebecka Forsberg som valdes till nytt språkrör för Grön ungdom tidigare i år.

Få partipolitiskt aktiva

Efter en längre nedåtgående trend kunde ungdomsförbunden innan pandemin se hur medlemstalen började stabiliseras, om än på låga nivåer. Mellan 2011 och 2020 har antalet medlemmar pendlat mellan 25 000 och 40 000, att jämföra med 220 000 medlemmar 1972.

Medlemmar i ungdomsförbunden

MUF: 10 534 medlemmar

SSU: 5 678 medlemmar

KDU: 4 763 medlemmar

LUF: 2 046 medlemmar

Grön ungdom: 1 622 medlemmar

Ung vänster: 1 607 medlemmar

CUF: 1 396 medlemmar

Ungsvenskarna: 1 377 medlemmar

Källa: Ungdomsförbundsundersökningen 2020.

Siffrorna från förr bör dock tas med viss försiktighet. Det har förekommit en del fusk genom åren, säger Niklas Bolin, forskare vid Mittuniversitetet. Faktum kvarstår dock:

– Det är ett tydligt tapp. Partipolitiken intresserar och attraherar inte på samma sätt som tidigare.

Niklas Bolin har tittat närmare på ungdomsförbundens medlemmar som en del av ett forskningsprojekt finansierat av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

I en rapport från myndigheten framgår det att endast 6 procent av unga mellan 16–25 år har varit medlemmar i ett politiskt ungdomsförbund eller parti.

Intresset för politik och samhällsfrågor har däremot inte avtagit.

– Engagemanget kanaliseras på andra sätt och i andra former, som enfrågerörelser, säger Niklas Bolin.

Att locka klimatrörelsen

På Socialdemokraternas kongress i höstas uppmärksammades ett uttalande från SSU:s ordförande Lisa Nåbo då hon vände sig direkt till klimataktivisten Greta Thunberg och uppmanade till partiengagemang.

Om det är den första bilden man får av politik är jag inte förvånad att någon tvekar på att ge sig in.

Rebecka Forsberg, språkrör Grön ungdom

Grön ungdoms Rebecka Forsberg tror att företrädare för klimatrörelsen som valt att kliva in i partipolitiken i Tyskland har bidragit till Miljöpartiets systerparti De grönas framgång. Att samma framgång uteblivit i Sverige tror hon delvis kan ha att göra med att regeringssamarbetet har gjort det svårt att skilja på Miljöpartiets och regeringens politik. Det gäller kanske särskilt unga:

– Många unga har inte varit politiskt medvetna i en tid då Miljöpartiet suttit i opposition, säger Rebecka Forsberg.

Hon ångrar inte samarbetet men tycker att det var rätt av partiet att lämna.

Ungas frånvaro i partipolitiken tänker Forsberg generellt beror på en stark individualism, och ett förakt mot politiker. Hon pekar också på diskussionsklimatet i sociala medier som ”nästan får en att tappa lusten att leva”.

– Om det är den första bilden man får av politik är jag inte förvånad att någon tvekar på att ge sig in i politiken, säger Rebecka Forsberg.

Utvecklingen förstärks

Liberalernas ungdomsförbundsordförande Romina Pourmokhtari lockades först inte alls av partipolitiken. Hon ville inte bli partipolitiskt märkt och kan sympatisera med den motvillighet som finns bland unga.

Uppväxt i ett utanförskapsområde förstår hon också att vissa känner att politiken inte är till för en och att ingen för ens agenda.

– Det är ganska enkelt att känna sig sviken och vara frustrerad på politiker då.

Romina Pourmokhtari tycker samtidigt att det är synd att partipolitiken har ett så dåligt rykte:

– Politiker engagerar sig ju för att saker ska bli bättre. Så tror någon att man tjänar massa pengar och springer ärenden när sanningen är att man är ordförande för en ideell förening, tjänar ganska lite och aldrig är ledig.

Färre aktiva i partipolitiken riskerar att förstärka utvecklingen, tror Niklas Bolin.

Niklas Bolin, forskare vid Mittuniversitetet.
Niklas Bolin, forskare vid Mittuniversitetet. Foto: Marlene Jonsson

– Det blir färre som träffar eller känner personer som är engagerade vilket skapar en bild av att partimedlemskap är något konstigt. Till slut finns det inte ens på kartan att man skulle engagera sig, säger han

Skolornas betydelse för engagemang

Skolorna beskrivs ofta som en viktig arena för politiskt engagemang. Det gäller även för flera av ungdomsförbundens ordföranden.

– Vi pratade mycket politik i skolan, gjorde valkompasser och försökte lista ut vad lärarna röstar på, säger Rebecka Forsberg.

För Matilda Ekeblad växte det partipolitiska engagemanget ur en protest mot Socialdemokraternas övertag i hemkommunen Boxholm. Hennes lärare var partiets toppnamn och intensiva diskussioner i klassrummet fick Matilda att söka sig till Muf.

I MUCF:s rapport understryker myndigheten skolan betydelse men noterar även de svårigheter ungdomsförbunden upplever med att få komma in i skolorna:

– Skolan skulle kunna vara en plats där unga kommer i kontakt med politiker men så är det inte i dag då flera skolor inte tillåter besök av de politiska ungdomsförbunden, säger Lena Nyberg, myndighetens generaldirektör, i ett pressmeddelande.

Matilda Ekeblad anser det också problematiskt att många skolor endast välkomnar förbunden under valår.

– Ska skolorna sätta bilden att politik är något man bryr sig om vart fjärde år? För det är det verkligen inte. Det riktiga politiska hantverket och reformerna kommer under mandatperioden.

MUCF vill att den lag som ger skolans rektor makt i frågan ses över. Myndigheten har själva pratat med unga som aldrig har kommit i kontakt med politiska företrädare i skolan.

– Det är helt katastrofalt, säger Rebecka Forsberg.

Andra plattformars intåg

Men utöver skolbesök kan det finnas skäl för ungdomsförbunden att också bli mer innovativa i sina försök att nå ut. Det tror Niklas Bolin:

– Man sitter nog fast i en del invanda mönster. Både ungdomsförbunden och partierna behöver befinna sig på betydligt fler plattformar än tidigare för att nå så många som möjligt.

Stora förändringar har skett kring hur vi tar del av politisk information. Det framgår av en rapport från Internetstiftelsen. I dag anser nästan varannan förstagångsväljare att Instagram är en viktig källa för politisk information, och till nästa val kan nya plattformar förändra spelplanen för politikerna.

– Vi finns på Tiktok, säger Lisa Nåbo, ordförande för SSU.

Även Muf arbetar för att nå ut till fler på den populära plattformen, och kanske är det inom ungdomsförbunden som nya sätt att nå ut till väljare och rekrytera medlemmar, så även till partierna, kommer växa fram?

Under våren glider Muf:s ordförande Matilda Ekeblad runt i en bil med sloganen “NATO? Jas Queen!” och förbundet delar ut kyld öl utanför Systembolaget. Grön ungdoms språkrör Rebecka Forsberg och Aida Badeli är i full gång med att spela in en vallåt som snart släpps. De ska rappa.

Ungdomsförbunden har dock inte ännu övergett de traditionella kampanjformerna. Förbunden ska knacka dörr, stå på torg och lappa brevlådor.

Det är ingen tvekan om att ungdomsförbundens ordföranden är taggade inför valet. Inte ens de återkommande opinionsundersökningar då Miljöpartiet hamnar under riksdagsspärren skrämmer Rebecka Forsberg, som i stället blir motiverad:

– Jag är en tävlingsmänniska. Man måste nog vara det för att palla.

Läs andra artiklar om ungdomsförbunden

Unga toppnamnen om framtiden: ”Jag ska överleva valrörelsen först”
De brukar kallas framtidens makthavare. Bland deras föregångare finns statsministrar och partiledare. ”När tillräckligt många som man har förtroende för tycker att man borde göra det är det självklart att axla rollen” säger SSU:s Lisa Nåbo.

Ungdomsförbunden sluter upp inför valet: ”Har ingenting att bråka om”
Ungdomsförbundens kritik mot moderpartierna har avtagit under valåret och till och med det förbund som brukar beskrivas som bråkigast av dem alla har grävt ned stridsyxan. ”Den riktiga politiska diskussionen blir efter valet” säger Luf:s ordförande Romina Pourmokhtari.

Ungdomspolitikerna som vill till riksdagen – och de som inte vill
De brukar kallas framtidens makthavare. Inför höstens val kandiderar flera av ungdomsförbundens ordföranden till riksdagen, vissa mer aktivt än andra.

Nämnda personer

Rebecka Forsberg

Språkrör, Grön ungdom

Matilda Ekeblad

Ledamot i regionfullmäktige, Region Östergötland
Fil. kand i statsvetenskap (Linköpings uni., 2020)

Romina Pourmokhtari

Klimat- och miljöminister (L)
Studier i statsvetenskap (Uppsala uni.)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget