Coronakommissionens kritik mot pandemihanteringen

– Vi tar inte upp den fjärde vågen, värderar inte insatser och åtgärder i den, påminde Mats Melin när han inledde Coronakommissionens presskonferens på fredagseftermiddagen.

Han lyfte också att arbetet med vaccinationerna och att tillförsäkra Sverige vaccintillgång ligger helt utanför kommissionens uppdrag.

Det är, generellt, en hård kritik som framträder i det slutbetänkande som publicerades klockan tolv i dag. Såväl regeringens som Folkhälsomyndighetens arbete underkänns på flera punkter.

Frånvaron av försiktighet

När Melin tar till orda för att beskriva kommissionens synpunkter på kampen mot smittan börjar han med att lyfta det som redan beskrivits i tidigare betänkanden, nämligen att pandemihanteringen varit saktfärdig.

– Bland annat eftersom kunskap, evidens och beprövad erfarenhet var ett mantra som upprepades – och i någon mån fortfarande upprepas – av företrädare för regeringen och Folkhälsomyndigheten. Det vill säga: man betonar motsatsen till en försiktighetsprincip, som innebär att man inte ska vänta på full och bättre kunskap om det okända hotet, säger Melin.

Kommissionen anser att det i grunden var rätt med råd och rekommendationer med hög respekt för den personliga friheten, men Mats Melin säger vid pressträffen att mer kan behövas i särskilt kritiska skeden och att en situation när ett okänt, nytt och farligt virus börjar få fäste i landet är ett exempel på ett sådant kritiskt skeende.

Åtgärderna som saknades

Kommissionen inskärper samtidigt att detta inte innebär att kommissionen förordar att skarpare åtgärder skulle tillåtas ligga kvar över lång tid, utan att de, som en del av en försiktighetsprincip, hade varit tillrådliga i pandemins tidiga skede.

Som exempel på åtgärder som borde ha vidtagits nämns bland annat att:

• återvändare från sportlovet våren 2020 borde ha fått ett aktivt mottagande och "instruerats till hemkarantän"
• man borde ha sänkt taket för allmänna sammankomster snabbare
• man borde ha infört tillfälliga inreseförbud
• det borde ha införts ett lagstöd för att under kort tid stänga köpcentra, restauranger, simhallar etc.
• Kommissionen anser däremot att det var ett riktigt beslut att inte stänga skolorna.

Munskydden

Den heta debatten om munskydd berörs också. Här konstaterar Mats Melin, något syrligt, att

– Man borde, även utanför evidens, ha kunnat anta att täckt mun och näsa borde ha kunnat minska smittspridningen vid en infektion med luftvägssymptom.

Kommissionen anser att anvisning om munskydd i offentliga inomhusmiljöer borde ha getts så snart munskydd fanns brett tillgängliga. Eller åtminstone borde Folkhälsomyndigheten ha avhållit sig från att kategoriskt avfärda munskydd som smittskyddsåtgärd, då denna tidiga argumentation bidrog till låg följsamhet senare när rådet infördes.

Deltidsbokslut

Kommissionen började slutbetänkandet med att medge något som Shirin Ahlbäck Öberg avslöjade på Twitter redan i onsdags. Det är att slutbetänkandet ses som ett deltidsbokslut i och med att pandemin fortfarande pågår.

Många debattörer och politiker har diskuterat huruvida Coronakommissionen verkligen skulle gå mot sitt slut i dag och om det inte var bättre att förlänga tiden för slutbetänkandet. Nyamko Sabuni (L) föreslog till och med att tillsätta en ny kommission. Men kommissionen anser sig varken behöva mer tid eller bli utbytt.

– Vi gör en bedömning på basis av den information vi har. Där anser vi oss ha fått fram ny kunskap om hur pandemin slagit mot olika grupper och hur den utvecklats. Men klart hade det varit enklare om som många hoppades att pandemin tagit slut hösten 2020. Antagligen kommer vi forska och granska pandemin och dess effekter i kanske fem till tio år till, säger Torsten Persson, professor i nationalekonomi och ledamot i Coronakommissionen till Altinget.