Debatt

Civilt försvar – många onödiga hinder för nystart

Försöken att få i gång utbildning, övning och resursförstärkningar inom civilt försvar har stött på ett stort antal problem som inte enkelt kunnat bemästras. Viktiga inriktningsbeslut dröjer och finansieringsfrågan är ännu inte löst, skriver Björn Körlof, ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien.

Beslut dröjer alltjämt. Det innebär att cirka åtta år kommer att ha förflutit från det att kraven på återupptagen planering ställdes, skriver debattören.
Beslut dröjer alltjämt. Det innebär att cirka åtta år kommer att ha förflutit från det att kraven på återupptagen planering ställdes, skriver debattören.Foto: Henrik Montgomery/TT
Björn Körlof
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Civilt försvar och civilförsvar

Civilt försvar blandas ofta samman med benämningen civilförsvar vilket skapar svåra problem vad gäller förståelse för det som krävs inom området civilt försvar. Civilförsvar är en mindre del av civilt försvar och omfattar främst befolkningsskydd och räddningstjänst, medan civilt försvar är all den samhällsverksamhet, utom militärt försvar, som ska bedrivas under höjd beredskap för krig, liksom också all den förberedelseverksamhet som krävs för all denna samhällsverksamhet.

I slutet på 1990- och början på 2000-talet avvecklades i allt väsentligt den del av totalförsvaret som benämns civilt försvar. Denna avveckling var så fullständig att när statsmakterna i 2015 års beslut om totalförsvaret beslöt att planeringen inom totalförsvaret skulle återupptas, visade det sig att grunderna för en återuppbyggnad i stort sett var obefintliga. Försöken att få i gång planering på bredden, utbildning, övning, resursförstärkningar med mera inom civilt försvar har därefter stött på ett stort antal problem som inte enkelt kunnat bemästras.

I denna artikel görs ett försök att beskriva de mest framträdande av dessa problem.

Lång fördröjning har medfört tydliga risker

Sedan regeringen i 2015 års totalförsvarsbeslut lade fast att planeringen för totalförsvar skulle återupptas har nu nära sex år förflutit och ett nytt försvarsbeslut hunnit fattas i december 2020. Regeringen deklarerade 2015, och detta har upprepats även senare, att det säkerhetspolitiska läget har försämrats och att väpnat angrepp mot vårt land inte kunde uteslutas.

Viktiga inriktningsbeslut avseende hur den återupptagna planeringen inom civilt försvar skulle bedrivas på central, regional och lokal nivå kom emellertid därefter att dröja och dröjer fortfarande. Tillräckliga ekonomiska medel för att kunna genomföra den omfattande verksamhet som krävs har först i totalförsvarsbeslutet i december 2020 kunnat tillföras, men det är oklart vilka myndigheter som kommer att tilldelas medel och hur styrningen av medelstilldelningen kommer att ske. Alltjämt saknas också nästan helt ekonomiska resurser för att kunna börja bygga upp en tillräcklig försörjning för längre avspärrningsperioder.

De olika verksamheter som behöver bedrivas inom området åren framöver har heller inte getts en stabil och balanserad budget.

Björn Körlof
Kungliga Krigsvetenskapsakademien

Beslut som kan leda till förverkligande först under 2022–2023 dröjer alltså alltjämt. Det innebär att cirka åtta år kommer att ha förflutit från det att kraven på återupptagen planering ställdes. Detta måste bedömas som riskfyllt mot bakgrund av bedömningen att väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas.

Finansiering av civilt försvar

Till dessa problem med fördröjning av viktiga beslut kommer att frågan om finansiering av civilt försvar fortfarande inte fått en principiell lösning. De olika verksamheter som behöver bedrivas inom området åren framöver har heller inte getts en stabil och balanserad budget. Det leder till att olika viktiga verksamheter vad gäller all planering och verksamhetsutveckling blir starkt hämmad.

Det budgetmässiga tillskott till området civilt försvar som regeringen och riksdagen tog ställning till i försvarsbeslutet i december 2020 måste också bedömas som helt otillräckligt. På sikt måste avsevärt större belopp beräknas för utvecklingen inom området. Det gäller inte minst behoven för att säkerställa nationell försörjningssäkerhet.

Behovet av omfattande utbildningsinsatser

De som var verksamma inom civilt försvar under tiden fram till det kalla krigets avslutning har i stor utsträckning slutat på olika befattningar som bar upp det civila försvaret. En återupptagen planering och verksamhet kräver därför en utveckling av personella resurser och kunskaper samt en bred och intensiv utbildningsverksamhet för att skapa en kader av kunniga och småningom också erfarna chefer och handläggare på alla nivåer.

Det är tydligt att insatserna i förhållande till behoven här kraftigt har underskattats. Det handlar om 290 kommuner, 21 länsstyrelser, 21 regioner och minst 100 olika centrala myndigheter, liksom även en stor mängd privata aktörer inom näringslivet. Alla dessa som nu föreslås få betydande ökat ansvar, kommer att behöva avsätta avsevärd tid och resurser för utbildning, planering, övning, samverkan etcetera. Detta måste dessutom med hänsyn till den nya säkerhetsskyddslagstiftningen ofta äga rum i informationsskyddad miljö.

Viktiga rättsliga frågor behöver tydliggöras

Det kan konstateras att utredningen om ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar gjort viktiga försök att bringa större ordning i det rättsliga regelverket för krishantering i fred och beredskapsregler för civilt försvar.

Främst på rättsligt principiella grunder, men även för att underlätta utbildnings- och övningsverksamhet inom såväl krishantering som civilt försvar, bör en mer långtgående tudelning göras av regler inom området. Totalförsvarsplaneringen ska, som försvarsberedningen noga understryker, bygga på de förutsättningar och de betingelser som ett krig mot Sverige skulle innebära. Tudelningen bör därför ske så att författningar som hör till totalförsvarsverksamhet i fred och under höjd beredskap (civilt och militärt försvar) får rubriker och nomenklatur som tydligt klargör att det är detta författningen handlar om. Det gäller i första hand verksamhet inom civilt försvar enligt lagen om totalförsvar (se lagens §1) och det stöd för detta som ges i 15 kap Regeringsformen.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00