Chefsdominansen riskerar skada viktig domstolsrefom

Till stöd för landets domstolar finns en central domstolsadministration, Domstolsverket. Verket har bland annat en central roll när det gäller den del av statsbudgeten som är avsatt för domstolsväsendet och tilldelning av medel till de enskilda domstolarna.

Domstolsverket leds av en generaldirektör utsedd av regeringen, en konstruktion som väckt kritik internationellt.

Förslag om ökad självständighet

I syfte att stärka skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende föreslog 2020 års grundlagskommitté i mars 2023 enhälligt att det organ som ansvarar för den centrala domstolsadministrationen ska ges en mer självständig ställning i förhållande till regeringen än vad Domstolsverket har i dag.

För att minska regeringens möjligheter till styrning ska myndigheten, som föreslås byta namn till Domstolsstyrelsen, ledas av en styrelse som i sin tur ska utse myndighetens chef. Med dessa nya uppgifter är det viktigt vilka som sitter i styrelsen.

Risker med styrelsens sammansättning

Kommittén har föreslagit att styrelsen ska bestå av nio ledamöter varav fem ska vara, eller ha varit, ordinarie domare och två ska representera övrig domstolspersonal exempelvis domstolshandläggare. I styrelsen föreslås också finnas två ledamöter som inte kommer från domstol. Varje ledamot ska ha en personlig ersättare.

Domarledamöterna ska enligt förslaget representera de olika domstolsslagen med en ledamot vardera från tingsrätt, förvaltningsrätt, hovrätt och kammarrätt samt en representant från de två högsta domstolarna – Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) och Högsta domstolen (HD).

Den nya organisationen för Domstolsstyrelsen förväntas vara på plats den 1 april 2027.

Enligt Sveriges domareförbund ska alla domare ses som lika oavhängiga i sitt dömande oavsett om de är domstolschefer, andra ordinarie domare eller för den delen domare under utbildning.

För att markera detta är det viktigt att alla kategorier av domare kan vara med och påverka styrningen av den centrala domstolsadministrationen. Enligt domareförbundet finns det en uppenbar risk att styrelsen kommer att bestå av en mycket stor andel domstolschefer.

Trovärdigheten hotas

Domareförbundet ifrågasätter inte att domstolschefernas kunnande, erfarenheter och perspektiv är viktigt och det är naturligt att i vart fall några av domarrepresentanterna i Domstolsstyrelsens styrelse kommer att vara domstolschefer.

Men, med bara domstolschefer som representanter för domarna i den nya Domstolsstyrelsens styrelse finns det en uppenbar risk för att ett administrativt perspektiv på verksamheten kommer att lyftas fram medan frågor som har med domarnas vardag i kärnverksamheten kommer att få stå tillbaka.

Det skulle riskera trovärdigheten i ett nytt system som är avsett att stärka skyddet för domstolarna och domarnas oberoende

Det skulle riskera trovärdigheten i ett nytt system som är avsett att stärka skyddet för domstolarna och domarnas oberoende.

Vikten av balans i styrelsen

I arbetet med att bestämma hur ledamöter ska nomineras och utses till den nya styrelsen så måste det enligt domareförbundet vidtas åtgärder för att tillförsäkra att även domare som inte är chefer ingår i den nya styrelsen.

Enligt domareförbundet borde i vart fall två av platserna i styrelsen förbehållas domare som inte är chefer och att detta bör fastslås i kommande lagstiftning. Ett sätt att lösa detta hade varit att antalet styrelseplatser utökas med två och att dessa platser förbehålls till en domare i förvaltningsrätt respektive tingsrätt som inte är domstolschef.

Med en styrelse där vanliga domare saknas riskerar en mycket viktig reform för att stärka domstolarnas ställning att inte fullt ut få det genomslag som är önskvärt. Detta är något som måste överväga i det fortsatta lagstiftningsarbetet inför den 1 april 2027.