Debatt

C-ledamöter: Målet om ekonomisk jämställdhet är långt ifrån nått

DEBATT. Sverige omnämns ofta som ett av världens mest jämställda länder, men i Kommissionen för jämställda livsinkomsters rapport framkommer en annan bild. Kommissionen kallar det ett "haveri" att inget har hänt med kvinnors livsinkomster sedan 1995. Vi är beredda att hålla med, skriver fem riksdagsledamöter från Centerpartiet.

"Det är uppenbart att det utöver normer och värderingar även finns ekonomiska strukturer som begränsar människors egenmakt utifrån kön."
"Det är uppenbart att det utöver normer och värderingar även finns ekonomiska strukturer som begränsar människors egenmakt utifrån kön."Foto: Adam Wrafter/SvD/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sverige har under lång tid genomfört flera reformer som stärkt kvinnors ekonomiska egenmakt. Framför allt på 70-talet genomfördes reformer så som avskaffandet av sambeskattningen, inrättandet av generell barnomsorg och införandet av föräldrapenning som har haft särskilt stor betydelse för kvinnors ekonomiska självständighet.

Även rut-reformen som genomfördes på initiativ av Centerpartiet kan anses vara en jämställdhetsreform då det dels lett till att fler kvinnor driver eget företag, dels frigjort tid från hemarbete.

Männens gräddfil

Det är cirka femtio år sedan 70-talets jämställdhetsreformer, men kvinnor drar fortfarande det kortaste strået ekonomiskt. En kvinna har i genomsnitt 77 procent av en mans inkomst. Den grupp som har det sämst ställt ekonomiskt är äldre kvinnor, som utgör 78 procent av de med garantipension.

Män har i praktiken fortfarande en gräddfil i offentliga stödåtgärder. Kvinnor tar generellt ut ersättningar som kompenserar dem ekonomiskt på grund av frånvaro från arbetsmarknaden, medan män tar emot insatser och stöd i högre utsträckning som för dem närmare arbetsmarknaden, visar Kommissionen för jämställda livsinkomster. Män får generellt mer stöd till egna företag och har högre kapitalinkomster som beskattas lägre än inkomst av tjänst.

En kvinna har i genomsnitt 77 procent av en mans inkomst.


Centerpartiet
Annika Qarlsson (C).
Annika Qarlsson (C). Foto: Fredrik Wennerlund/Centerpartiet
Martina Johansson (C).
Martina Johansson (C). Foto: Centerpartiet

Läs också

Det blir en slags, i förlängningen, dubbelbestraffning som påverkar kvinnors livsinkomst negativt. Även ojämställdhet i familjelivet begränsar kvinnors ekonomiska utrymme, möjlighet till karriär och påverkar livsinkomsten negativt.

"Kvinnors ägande på efterkälken"

Alireza Akhondi (C).
Alireza Akhondi (C). Foto: Centerpartiet
Helena Vilhelmsson (C).
Helena Vilhelmsson (C). Foto: Centerpartiet
Sofia Nilsson (C).
Sofia Nilsson (C). Foto: Fredrik Wennerlund/Centerpartiet

Utöver inkomst av tjänst, blir det allt viktigare att äga och låta sitt kapital växa, som en del av inkomsten och inte minst ur ett livsinkomstperspektiv. Och vare sig det gäller aktier, bolag, fastigheter, mark och skog ligger kvinnors ägande på efterkälken. På bolagssidan är könsskillnaderna stora. Knappt 30 procent av alla företagare är kvinnor – däremot har bara en fjärdedel av bolagen en kvinna som verklig huvudman. Allt detta leder till ekonomisk ojämställdhet.

Målet är långt bort

Det är uppenbart att det utöver normer och värderingar även finns ekonomiska strukturer som begränsar människors egenmakt utifrån kön. Därför är det än mer allvarligt att kommissionens delrapport påpekar flera brister i myndigheternas handläggning, vägledning och information som försvårar människors möjlighet att göra ett medvetet val.

Till exempel bedömer Arbetsförmedlingen etableringsinsatser på lösa grunder som ställer kvinnor längre bort från arbetsmarknaden. Kvinnor får i högre utsträckning stämpeln ”ej matchningsbar". Det är anmärkningsvärt men förklarar delvis varför utrikesfödda kvinnor har ett betydligt lägre arbetskraftsdeltagande än svenskfödda kvinnor. Kommissionens delrapport visar även att våra myndigheter inte könsuppdelar statistik i tillräckligt hög grad, vilket försvårar jämställdhetsanalys.

Dessa slutsatser talar sitt tydliga språk. Kommissionens delrapport kan inte tolkas på annat sätt än att det jämställdhetspolitiska målet om ekonomisk jämställhet är långt ifrån nått och inte kommer att nås i närtid om inget görs aktivt.

Tydliga jämställdhetsglasögon

Centerpartiet har inom ramen för januariavtalet en viktig roll i det ekonomiska jämställdhetsarbetet. Vi genomför just nu en historisk transformation av svensk arbetsmarknad som innefattar en reformering av Arbetsförmedlingen, där bland annat etableringsuppdraget ingår. Vi moderniserar anställningsskyddet och stärker kompetensutveckling i arbetslivet. Vi genomför också en reform av Svenska för invandrare (SFI), både i dess innehåll och struktur bland annat med hjälp av den utredning om SFI-peng som tillsattes strax innan jul.

Vi har också i våra förhandlingar kring regleringsbreven för diverse myndigheter haft tydliga jämställdhetsglasögon. Bland annat såg vi till att Jämställdhetsmyndigheten fick i uppdrag att kartlägga könsskillnader i utbildningsval. Vi ser nu ett tydligt behov av ett samlat uppdrag kring uppföljning av den ekonomiska politikens effekter på jämställdhet, vilket rimligen borde kunna tillfalla Jämställdhetsmyndigheten.

Pengar är makt

Nu måste regeringen agera för att säkerställa de brister som kommissionen påtalat hos myndigheterna. Utan fakta och statistik osynliggörs könsskillnader och nya jämställdhetsreformer uteblir. Vi förväntar oss att myndigheternas information och vägledning stärks så att män och kvinnor kan göra medvetna val utifrån kunskap om påverkan på livsinkomst. Vi efterlyser även mer statistik kring företagande, ägande och kapital där det finns stora brister.

Det är bra att den ekonomiska jämställdheten är aktuell på den politiska dagordningen, men vi förväntar oss också att det leder till förändring både på kort och lång sikt. Pengar är makt.


Alireza Akhondi (C)
Riksdagsledamot
Annika Qarlsson (C)
Riksdagsledamot
Helena Vilhelmsson (C)
Riksdagsledamot
Martina Johansson (C)
Riksdagsledamot
Sofia Nilsson (C)
Riksdagsledamot

Nämnda personer

Alireza Akhondi

Riksdagsledamot (C), bostadspolitisk talesperson
C-uppsats i företagsekonomi (Stockholms uni.), Handelshögskolans managementprogram för offentlig sektor

Annika Qarlsson

Styrelseledamot Cancerfonden, gruppledare Centerpartiet i Alingsås kommun
Gymnasieutbildning

Helena Vilhelmsson

Riksdagsledamot (C), jämställdhetspolitisk talesperson
Skogstekniker

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00