Brott mot företag är ett hinder för Sveriges tillväxt

Den svenska företagsamheten är ryggraden i vår ekonomi och välfärd. Våra företag skapar arbetstillfällen, genererar skatteintäkter och bidrar till den trygghet som vi alla är beroende av. Men när brottsligheten eskalerar och företag allt oftare blir måltavlor för kriminella grupper står det klart att detta inte längre är en isolerad affärsrisk – det är ett växande samhällsproblem som kräver kraftfulla åtgärder.

Hälften av alla företag anmäler inte brott

Svenskt näringslivs nya rapport Brottsbarometern 2024 visar att 36 procent av svenska företag drabbades av brott förra året. Det motsvarar 120 000 företag – företag som upplever stölder, skadegörelse och bedrägerier som återkommande inslag i sin vardag. En växande oro är cyberbrott, där små misstag kan ge stora ekonomiska konsekvenser.

Trots detta väljer hälften av de drabbade företagen att inte anmäla brotten, ofta på grund av bristande förtroende för att polisen ska agera. Passiviteten bidrar till ännu sämre möjligheter för rättssystem och polis att hantera brottsligheten. Den onda cirkeln måste brytas.

När vart tionde företag avstår från investeringar på grund av oro för brottslighet, står det klart att kostnaden för brotten sträcker sig långt bortom den direkta skadan.

När vart tionde företag avstår från investeringar på grund av oro för brottslighet, står det klart att kostnaden för brotten sträcker sig långt bortom den direkta skadan. Det hämmar tillväxten, försenar nysatsningar och hotar nya jobb. Det här är en utveckling som vi inte har råd med – vi måste skapa ett tryggt företagsklimat där företag vågar satsa och växa.

Tillsätt en nationell samordnare

För att vända utvecklingen och skapa ett mer sammanhållet arbete mot brottslighet som riktar sig mot företag behöver regeringen tillsätta en nationell samordnare. En sådan samordnare skulle fungera som en strategisk ledare med uppgift att koordinera insatser mellan polisen, kommuner, näringslivet och andra samhällsaktörer. Det möjliggör effektivare insatser och långsiktiga åtgärder över hela landet.

Det är också dags att ge mängdbrotten högre prioritet och samtidigt fokusera på insatser som förhindrar nyrekrytering till kriminalitet. Även om detta ligger väl i linje med vad som redan finns högt på den politiska agendan är det centralt att understryka att strategiska satsningar på detta område kräver uthållighet och kontinuerlig finansiering. Tidiga insatser som aktivt hindrar att fler unga dras in i kriminalitet är avgörande för att minska både brottens omfattning och deras långsiktiga kostnader för samhället.

Inkludera det lokala näringslivet

En annan viktig åtgärd är att kommunerna måste inkludera det lokala näringslivet i utformningen av brottsförebyggande åtgärdsplaner. Företagens engagemang, resurser och erfarenheter kan göra stor skillnad och bidra till mer träffsäkra åtgärder. När näringslivet får en aktiv roll i trygghetsarbetet kan vi skapa säkrare och mer attraktiva miljöer för både företag och invånare.

Brottsligheten mot företag är inte längre ett problem som enskilda näringsidkare ska behöva hantera själva – det är ett samhällsproblem som kräver politiskt ledarskap och strategiska investeringar. Svenskt näringsliv står redo att samarbeta med regeringen, polisen och kommunerna för att skapa ett tryggare samhälle där företag kan växa och utvecklas utan att hotas av kriminalitet. Vi har inte råd att vänta längre.