Brister i svensk valhemlighet måste rättas till

DEMOKRATI. Sverige har fått kritik från internationella observatörer för att väljarnas partival inte skyddas ordentlig inne i vallokalen. Regeringen har nu beslutat att ge en utredare i uppgift att stärka skyddet till valen 2018.

Foto: Foto: Melker Dahlstrand/Riksdagsförvaltningen
Per-Anders Sjögren

Efter förra riksdagsvalet ifrågasatte valobservatörer från fyra länder delar av det svenska valsystemet. Det som observatörerna slog ner på var att väljaren måste plocka sin valsedel helt öppet i vallokalen. Det innebär att andra personer har full insyn i hur man avser rösta och frågan är om detta är i linje med valhemligheten.

Valhemlighet ifrågasätts

Även EU-kommissionen har frågat hur Sverige upprätthåller valhemligheten vid valet till EU-parlamentet. De internationella valövervakarna ansåg i sin rapport att platsen där väljarna tar sin valsedel måste skyddas bättre. En väljare inte ska behöva anstränga sig för att hålla sin röst hemlig genom att plocka på sig en mängd valsedlar från olika parter eller ta med sig valsedlar hemifrån.

Även om regeringen i sina svar till bland andra EU-kommissionen har framhållit att valhemligheten är tryggad finns skäl att öka höja kraven för hur valsedlarna placeras i vallokalen för att undvika att väljare utsätts får påverkan när de ska rösta.

På det senaste regeringssammanträdet gav regeringen därför en utredare i uppdrag att granska hur kraven kan skärpas och ta fram förslag till nya regler. Utgångspunkten är att de nya reglerna ska tillämpas vid valen 2018.

Snabbare omval

En annan uppgift för utredaren blir att se till att omval ska kunna ske snabbare än i dag. Omval kan ske om det har uppdagats olika former av felaktigheter som gör att resultatet av det ordinarie valet kan ifrågasättas. De omval till kommun och landstingsfullmäktige som hittills har hållits har dock anordnats lång tid efter det ordinarie valet, upp till åtta månader. Det leder till flera problem, bland annat är röstlängderna förändrade och nya partier ställer upp vid omvalet. Och med nya väljare och nya partier liknar omvalet mer ett extraval, alltså ett nyval.

Regeringen anser att utgångspunkten ska vara att omvalet ska vara så likt det ordinarie valet som möjligt. Utredarens uppgift blir att ta fram de regler som behövs och även lägga fram förslag på en tidsfrist för att genomföra ett omval som ska vara så kort som det är praktiskt möjligt.

Även i detta fall är regeringens avsikt att de nya reglerna ska kunna var på plats i de allmänna valen 2018. Senast den 31 oktober 2016 ska utredaren redovisa sina slutsatser för regeringen.

Dokumentation

BESLUTSKEDJAN – KOMMITTÉDIREKTIV

Vad händer nu? 

Utredaren ska vara klar med sitt arbete och redovisa sina slutsatser för regeringen senast den 1 november 2016. 

Kommittédirektiv 2015:104



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00