Branschen vill ha högskolebehörighet: "Jätteallvarligt problem för Sverige"

GYMNASIUM. Förslaget om att återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen får både ros och ris. Men branschen hävdar att det är en del av lösningen på de allvarliga problemen i Sverige.

Amelie von Zweigbergk, chef för Industriell utveckling på Teknikföretagen, och Stefan Jakobsson (SD) har olika inställningar till förslaget som lämnas över till riksdagen.
Amelie von Zweigbergk, chef för Industriell utveckling på Teknikföretagen, och Stefan Jakobsson (SD) har olika inställningar till förslaget som lämnas över till riksdagen.
Josefin Lingström

Regeringen föreslår i en propositionen att alla yrkesförberedande gymnasieprogram ska ha högskolebehörighet. Skillnaden från nuläget är att regeringen vill att man ska välja bort behörigheten istället för att välja till. De motiverar förslaget med att idag när man väljer till högskolebehörighet, funkar det inte alltid praktiskt på skolan.

Läs också: Nu ska alla program ge högskolebehörighet

Många runt om partipolitiken har varit positiva till förslaget. Lärarförbundet, Svenskt Näringsliv och IF Metall välkomnar förslaget då de drivit frågan länge och att det nu kan bli verklighet. Amelie von Zweigbergk, chef för Industriell utveckling på Teknikföretagen, är väldigt glad över regeringens förslag.

– Vi har drivit denna fråga starkt. Tre fjärdedelar av våra medlemsföretag uppger att de har stora problem orsakat av kompetensbrist. 20 procent av våra storföretag har funderingar på att lägga ner delar sin verksamhet för att de har så svårt att hitta kompetensen. Så det är ett jätteallvarligt problem för Sverige, säger hon till Altinget.

Mer förberedd på yrkeslivet

Amelie von Zweigbergk tror att det kommer öka attraktiviteten på programmen, då skolan blir skyldig att lösa det schematekniska för att alla ska kunna få läsa in behörigheten. Något som är ett problem idag. Men hon anser också att mer teori för eleverna ger en bredare grund att stå på när man tar gymnasieexamen.

– Vi tror det kommer leda till att man blir mer förberedd på yrkeslivet. Det kommer bli fler och fler som kommer behöva gå tillbaka till skolan och bygga på utbildningen under sitt yrkesliv. Då är det en poäng att man har med sig mer svenska och engelska.

Gävle är steget före

Men gymnasieskolorna kan också styra det själv. Efter att antalet elever på yrkesförberedande programmen sjunker och kompetensbristen ökar, har Gävle kommun tagit saken i egna händer. Från höstterminen 2017 har alla kommunala gymnasieskolor infört att högskolebehörighet finns med på alla deras yrkesförberedande program. Detta i hopp om att ansökningarna då ska öka.

Partierna oeniga om förslaget

Om detta ska bli verklighet för hela Sverige, är inte helt klart. Moderaterna som var med och avskaffade behörigheten när de satt i regeringen sist, har nu svängt och är positiva till det. Liberalerna vill dock inte se en förändring. Likaså Sverigedemokraterna vill inte att man återinför behörigheten med hänvisning till att eleverna inte vill ha längre undervisningstid, utan de vill komma ut i arbetslivet.

– Vi driver linjen att gå tillbaka till tvååriga gymnasielinjer. Så fort man förlänger något med mer studier finns det en risk att de mer praktiskt-estetiska faktiskt kliver av i det här fallet, säger Stefan Jakobsson, utbildningspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, till Altinget.

Läs också: Gymnasieskolan utreds igen – alla ska gå det program de vill

Han hänvisar till att det redan idag är svårt att få ihop utbildningarna med lärare och undervisningstid och att förslaget inte är genomförbart. Men också att eleverna har möjlighet att läsa in behörigheten sen på komvux om de vill studera vidare. Därför vill SD stoppa förslaget.

– Regeringen försöker göra ett mellanting, mellan vad som är önskat och vad de vill göra. De skulle vilja att alla elever läser högskoleförberedande. Men de vet att de inte får igenom någon majoritet i det här. Därför lägger man det som en frivillig del, säger Stefan Jakobsson.

Nämnda personer

Amelie von Zweigbergk

Vd Zweig solutions
Jur. kand (Uppsala uni., 1991)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00