Balansgång för hyresgästerna när bostadspolitiken blir mer europeisk

Under torsdagen möter EU:s bostadskommissionär Dan Jørgensen för första gången upp med den europeiska hyresgästföreningarnas gren av den internationella unionen IUT för att diskutera bostadspolitik. 

Med sig har ordföranden Marie Linder, som också är svenska Hyresgästföreningens förbundsordförande, en tydlig önskelista. Dels handlar det om principer för hur det politiska arbetet bör styras framåt, dels om ett konkret önskemål. 

– Bland det viktigaste vi har att säga till honom, är att det finns en risk att bostadsfrågan blir väldigt kopplad till fastighetsbolag och andra aktörer. Men de får inte glömma att det finns 150 miljoner hyresgäster.

– Det är viktigt att de – i det här arbetet som ska göras nu – också måste finnas med och ha inflytande. Vi tycker det är märkligt att vi inte riktigt fått en plats vid bordet. Men då vilar ju ett extra tungt ansvar på kommissionären att ta hyresgästernas perspektiv i beaktande.

Rent konkret handlar det om att få en plats i bland annat de arbetsgrupper som sitter med vid utvecklingen av de initiativ som ska ingå i ”EU-planen för bostäder till överkomlig kostnad”, som ska läggas fram innan årsskiftet.

Arbetsgrupperna har dock redan arbetat sedan i februari. Och även om IUT fått plats vid större diskussionssammanhang under året, så har de inte fått en plats vid grupperna som diskuterar den konkreta förslagen som tas fram. 

– Det kan vi känna en viss irritation för.  Då verkar resonemanget vara att det finns en del fastighetsägare, som menar att de kan tala för hyresgästerna. Men det är väldigt viktigt att hyresgäster själva får en möjlighet att lyfta sina frågor.

Vill se styrande principer

Oavsett om de framöver får en plats vid bordet, har de ett antal principer som de vill säkra i det fortsatta arbetet, nämligen att:

• Inget hushåll bör lägga mer än 25 procent av sin disponibla inkomst på bostäder.
• Varje medlemsland måste garantera en andel prisvärda och sociala bostäder.
• Hyreskontrakt måste ge verklig stabilitet och trygghet, så att människor kan vara trygga i sina hem samtidigt som de kan flytta när livet förändras.
• Bostadspolitiken måste behandla ägande och hyra lika – hyresgäster kan inte fortsätta att missgynnas.

Men är det något särskilt av det som diskuterats och utlovats hittills från kommissionen, som IUT ser som problematiskt?

– Det finns flera parallella spår som pågår som påverkar hyresgäster. Det handlar både om energiprestandadirektivet, men det handlar också om utvecklingen av ”European Bauhaus”, säger Marie Linder. 

En av de frågorna som de driver där är att det ska finnas en ”housing cost neutrality”.

– Det ska inte vara så att fastighetsägare bara kan vältra över kostnaderna på hyresgästerna.

En annan punkt som de vill särskilt ta i beaktande, är att ge mer trygga hyresgästvillkor.

– Det kanske är basalt i relation till svenska förhållanden. Men det vanliga ute i Europa är inte att ha ett långsiktigt kontrakt, utan korttidskontrakt. Att bara kunna veta att du kan bo en längre tid i din hyresrätt, är en fråga som vi driver på väldigt starkt för.

Balansgång

Men här uppkommer något av en balansgång för hyresgästföreningssamarbetet. För samtidigt som bostadspolitiken utvecklas på EU-nivå, vill de europeiska hyresgästföreningarna i IUT – likt den svenska linjen generellt – också värna den nationella kompetensen inom politikområdet.

– För vi värnar föreningsfriheten i det här sammanhanget. Det är viktigt att vara medvetna om att vi har olika modeller i våra länder. Tyskland måste kunna ha kvar sin nationella modell och vi måste kunna ha vår. Men vi i IUT måste samtidigt gemensamt kunna driva på i bostadsfrågan, säger Linder, som samtidigt menar att det inte behöver bli ingrepp på respektive marknad att exempelvis driva på för säkrare hyresvillkor. 

– För EU kan, som man uttrycker på andra områden, säga att det är viktigt att det finns en långsiktighet i boendeformerna. Man värnar ju äganderätten väldigt starkt, men då behöver man också se till hyresgästernas rättigheter.

Stärka perspektiven i varje förslag

Rent konkret kan det då handla om att i respektive saklagstiftning få igenom skrivningar på området. Det blev exempelvis fallet under föregående mandatperiod när energiprestandadirektivet för bostäder förhandlades fram, genom att det tillkom skrivningar om att energieffektiviseringsrenoveringarna inte ska leda till oskäliga hyreshöjningar.

– Det är en balansgång. Men just när det gäller rättigheter, så skulle jag säga att det lättare för EU att peka ut dessa, i exempelvis i förhållande till hur man ska utforma olika typer av statsstöd, fortsätter Marie Linder.