Bakom hoppfulla ord döljer sig en dyster klimatpolitisk utveckling i EU

Kristine Enevold Villadsen och Liva Schou Tofft
Kommunikationskonsult och junior analyskonsult, New Europe
Det är en nedslående bild av EU:s klimatarbete som den nya rapporten från Europeiska miljöbyrån (EEA) målar upp.
Även om siffrorna visar en klart negativ utveckling är rapporten insvept i ett hoppfull narrativ.
I rapporten konstateras att den biologiska mångfalden och ekosystemens tillstånd i Europa fortsätter att försämras och att det är osannolikt att de överenskomna europeiska klimatmålen kan uppnås till 2030.
Vart femte år publicerar Europeiska miljöbyrån en lägesrapport om hur vi kan och måste möta de komplexa klimatutmaningarna.
Rapporten om Europas miljö 2025 bygger på Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning (EIOP) och deras experter i 32 medlemsstater.
Även om det i Europeiska miljöbyråns rapport konstateras att framsteg görs i arbetet mot klimatkrisen visar uppgifterna att endast två av 22 klimatmål kommer att uppnås till 2030, vilket är ytterst oroande.
Det är framför allt våra vattenresurser och den biologiska mångfalden i Europa som är utsatta för stora påfrestningar, där otillräckliga vattenresurser påverkar en tredjedel av Europas befolkning och territorium. Dessutom konstateras i rapporten att Europa är den kontinent som värms upp snabbast och att klimatet förändras i en alarmerande takt.
Det finns därför ett akut behov av att anpassa det europeiska samhället och den europeiska ekonomin till den nya klimatverkligheten. Det som redan ligger på bordet är långt ifrån tillräckligt.
Särskilt oroande i Europeiska miljöbyråns rapport är att EU inte har en tydlig plan för att utvärdera och bedöma klimatmål på områden som markanvändning för biologisk mångfald, cirkulär ekonomi och gröna ekonomiska incitament.
Upprepade förseningar och inga åtgärder
Rapporten antyder också att genomförandet av den europeiska gröna given är igång och att det finns en tydlig tidsplan för det.
Men vid närmare läsning av rapporten framgår det tydligt att även om intentionerna för en tydlig klimatplan finns där, så är de konkreta förslagen och målen fortfarande inte på plats – trots att vi bara har fem år på oss att nå dem.
Det saknas ett tydligare fokus på det faktum att klimatkatastrofen inte bara påverkar Europas säkerhet och konkurrenskraft.
På EU-nivå ser vi för närvarande upprepade förseningar när det gäller gröna initiativ. Nyligen har Europeiska kommissionen återigen skjutit upp genomförandet av avskogningsförordningen med ytterligare ett år. Detta eftersom kommissionen inte kan underlätta det praktiska genomförandet av lagen.
EEA:s rapport innehåller ett antal uttalanden som är mycket oroande och som bör tas på allvar. Vi kommer inte att nå klimatmålen, och vi kommer inte lyckas mildra väsentliga delar av klimatkatastrofen om vi inte ökar takten i klimatåtgärderna.
Rapporten drar slutsatsen att avmattningen i klimatåtgärder och klimatförbättringar utmanar Europas konkurrenskraft, men det saknas ett tydligare fokus på det faktum att klimatkatastrofen inte bara påverkar Europas säkerhet och konkurrenskraft.
Det påverkar människor, natur, biologisk mångfald och våra ekosystem.
I rapporten finns två motstridiga narrativ om att de befintliga politiska överenskommelserna banar väg för lösningar på klimatkrisen, samtidigt som data visar att befintliga överenskommelser misslyckas med att lyfta de politiska ambitionerna till verklighet.
Dessutom befinner vi oss i en verklighet där befintliga politiska överenskommelser inte nödvändigtvis går igenom parlamentet utan att urvattnas, försenas och ”förenklas” på vägen ut.
Det är därför viktigt att komma ihåg, utan att förringa allt det arbete som redan görs över hela kontinenten, att betänkandet, i sin beskrivning av sig självt, antar ett oproportionerligt fokus på hopp och därmed tenderar att vända sig bort från fakta.
Insikt
- Mer undervisning om Förintelsen stoppar inte antisemitismen i skolan
- Weimers: Moderaternas ambitioner är direkt motsägelsefulla
- Efter oväntade riksdagssortin – nu siktar Sofia Nilsson på regionrådsposten
- Vad är det för civilsamhälle ni politiker egentligen vill ha?
- Maktskifte i Ungern – men energikonflikten med Bryssel är inte över












