Älvräddarna: Vi måste inte välja mellan biologisk mångfald och el

Älvräddarna fick i början av juni 2021 möjlighet att informera ledamöter i miljö- och jordbruksutskottet om tillståndet i våra åar och älvar i Sverige. Detta med anledning av ett utskottsinitiativ från Centerpartiet med syfte att ytterligare minska ambitionerna kring miljöanpassningen av svensk vattenkraft, jämfört den nationella plan utan miljömål som regeringen beslutade om sommaren 2020.

Miljömålet god ekologisk status i våra vattenkraftskadade vatten ska ersättas med otillfredsställande eller dålig status, ett bottennapp och en veritabel dikeskörning av partier som påstår sig värna vår miljö. Utskottsinitiativet menar att det bottennappet även ska gälla för verksamheter som saknar all relevans för Sveriges elsystem, småskalig vattenkraft.

För hobbyisterna

Älvräddarna anser att utskottets argument inte bara är irrelevanta ur elsystemperspektiv, utan även ur näringslivsperspektiv. Kommunala och privata företag försöker desperat bli av med sina tillgångar i småskalig vattenkraft eftersom de är blysänken i de ekonomiska balanserna. De kraftverk som inte går med förlust drivs ideellt. Är det för dessa hobbyister som utskottsinitiativet vill sänka miljöambitionerna i de svenska vattendragen under alla rimliga nivåer?

Rätta till lagstiftningen

Vattenkraft och andra dammar är verksamheter med tillstånd och villkor från en helt annan tidsepok och med enormt stor negativ inverkan på ekosystemen. Samtidigt är utarmning av biologisk mångfald ett globalt problem av samma dignitet som klimatförändringarna. De flesta vattenkraftverk drivs med stöd av 1918 års vattenlag: en soppa av äldre och ofta förlegade civilrättsliga begrepp och rena exploateringssyften men utan minsta hänsyn till miljö, ekosystem och biologisk mångfald.

Utskottsinitiativets mål är att om möjligt göra det dåliga ännu sämre.

Vad som måste rättas till i lagstiftningen finns grundligt beskrivet i Miljöbalken, samt i EU:s rättsakter som ramvattendirektivet, art- och habitatdirektivet, fågeldirektivet med flera. Men regeringen och partierna som ingick i Energiöverenskommelsen vill inte rätta till detta, och utskottsinitiativets mål är att om möjligt göra det dåliga ännu sämre.

Falskt och populistiskt

I utskottsinitiativets text framställs det som om Sverige måste välja mellan att ha det mörkt i husen eller ha vattendrag med fungerande ekosystem. Detta är falskt och populistiskt eftersom elproduktion och reglerförmåga inte är hotad på grund av miljöanpassningar vare sig i stor- eller småskalig vattenkraft.

Att skydda småskalig vattenkraft genom att driva kravet att de ska slippa miljöanpassa sig är också enögt ur äganderättsperspektiv. Det kan inte vara riktigt ur proportionalitetssynpunkt att ett ägarintresse med mycket liten positiv inverkan på samhällelig nytta (mycket liten elproduktion och noll värde som reglerresurs) och med förhållandevis sett få ägare ska suboptimeras på bekostnad av mångfalt fler fastighetsägare med intresse i samma naturresurs, det strömmande vattnet.

Invänta resultaten

Som vi ser det, är det inte heller i linje med vare sig en hållbar samhällsutveckling, miljöbalken eller EU-rätt, och i ett europeiskt perspektiv når Sverige numera i bästa fall knappt godkänt, E, på den gängse betygsskalan när det gäller miljöanpassning av vattenkraft och dammar.

Finns det ett uns av ambition kvar bör resultaten av de första omprövningarna av vattenkraften, vilka sker 2022, inväntas för att sedan i lugn och ro utvärderas. Kanske måste vi faktiskt göra förändringar genom att ställa de miljökrav som krävs, om vi menar allvar med ett hållbart samhälle och en hållbar framtid.