Almega: Nu kan fler arbetslösa få sitt första jobb

Hannes Sjöberg
Näringspolitisk expert Almega serviceföretagen
I juni skrevs slutligen kollektivavtalet mellan Almega Serviceföretagen och Fastighets/Seko, gällande lokalvård i privat sektor. Förhandlingarna var tuffa och en strejk var nära att bryta ut över midsommar, något som hade skadat både städbranschen och industrin. Därför är det glädjande att vi lyckades komma överens om ett avtal.
Ny anställningsform
En av Almega serviceföretagens största vinster i avtalet är att vi lyckades förhandla in en ny anställningsform, introduktionsanställningen. I korta drag går den ut på att man kan anställa personer som har högst ett halvårs erfarenhet av städbranschen till en lägre lön än för personer med större erfarenhet. Ungdomar och personer som står längre från arbetsmarknaden i nuläget är personer som skulle kunna anställas på detta sätt.
Våra medlemmar har oerhört svårt att hitta medarbetare, samtidigt som hundratusentals personer är arbetslösa.
Introduktionsanställningen kan sträcka sig högst 16 månader och under den perioden kommer den anställde att ha 80 procent av lägstalönen samt en sysselsättningsgrad på minst 77,5 procent av en heltidstjänst. Lägstalönen för en lokalvårdare på detta avtal är 27 968 kronor.
Den anställde kommer även att ha en utbildningsplan och en handledare för att tidigt i sin karriär få den kompetensutveckling som behövs för att kunna arbeta som lokalvårdare. Det kan gälla språk, men framför allt kunskaper i hur man städar på ett effektivt sätt. Syftet med introduktionsanställningarna är att de ska gå över i vanliga tillsvidaretjänster efter periodens slut.
Städbranschen är en integrationsmotor
Den nya introduktionsanställningen var inte lätt att få igenom i kollektivavtalsförhandlingarna med fackförbunden. Men den var väldigt prioriterad för oss i Serviceföretagen eftersom städbranschens största utmaning är kompetensförsörjningen. Våra medlemmar har oerhört svårt att hitta medarbetare, samtidigt som hundratusentals personer är arbetslösa. Det är en paradox vi är fast beslutna att lösa.
Introduktionsanställningen kommer att göra det lättare att anställa direkt från arbetslöshet. Det är särskilt glädjande att vi har lyckats få fackförbunden att gå med på detta. Fastighets har konsekvent stått i vägen för etableringsjobben som hade kunnat skapa mängder av nya arbetstillfällen.
Städbranschen är Sveriges kanske främsta integrationsmotor. I en tid då det finns relativt få lågtröskeljobb kvar i Sverige fungerar städbranschen som en ventil dit personer som nyligen kommit till Sverige kan få sitt första jobb. Mer än 40 procent av alla nyrekryteringar i städbranschen kommer direkt från arbetslöshet.
Ett första jobb som öppnar dörrar
Tittar man på särskilt utsatta områden är lokalvårdare det vanligaste yrket för kvinnor, och det näst vanligaste yrket för män. Det är ett jobb som ger en väg in på den svenska arbetsmarknaden. Rörligheten är stor och det är väldigt vanligt att personer arbetar några år som lokalvårdare för att sedan gå vidare till en annan bransch. Arbetserfarenheten som lokalvårdare öppnar dörrar.
Ska vi lösa arbetslösheten och integrationen krävs det att fler branscher gör vad de kan för att det ska bli enklare att komma in på arbetsmarknaden utan tidigare erfarenhet. Där personer kan anställas trots att de kanske inte talar perfekt svenska eller har gått ut gymnasiet. Men för att det ska kunna ske måste det bli billigare att anställa.
Företagen måste känna att det är värt att anställa trots att man kanske inte får ut den maximala potentialen av den anställde direkt. Just därför är denna introduktionsanställningsform en så stor seger. Både för företagen som får lättare att anställa, men framför allt för alla de arbetslösa som får en enklare väg in i arbetslivet.
Insikt
- Mer undervisning om Förintelsen stoppar inte antisemitismen i skolan
- Weimers: Moderaternas ambitioner är direkt motsägelsefulla
- Efter oväntade riksdagssortin – nu siktar Sofia Nilsson på regionrådsposten
- Vad är det för civilsamhälle ni politiker egentligen vill ha?
- Maktskifte i Ungern – men energikonflikten med Bryssel är inte över












