Allt fler skolpolitiker vill bort från kommunalt ansvar

Det är numera en majoritet med minsta möjliga marginal i riksdagen som förespråkar ett kommunalt huvudmannaskap. Bevarande av ett kommunalt huvudmannaskap samlar sammanlagt 176 mandat, medan de som vill utreda eller lämna det kommunala huvudmannaskapet uppgår till 173 mandat.

Huvudmannaskapet för skolan är i praktiken delat mellan stat och kommun. Men arbetsgivaransvaret och merparten av finansieringen ligger hos kommunerna. Även det mesta av rapporteringen från skolorna sker till olika kommunala instanser. Otydligheten i denna styrning har under lång tid kritiserats av forskare, lärarfack och många politiker.

Omprövning inleddes i våras

Moderaterna började ompröva sin inställning till det skolans huvudmannaskap i våras och är nu i ett läge att man ifrågasätter den kommunala styrningen.

– Vi vill se en utredning. Det är en otydlighet i styrningen, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall till Altinget.

Vem ska ha makten över skolan? Ska det vara kommuner, friskolor, stat, myndigheter, föräldrar eller elever? Det är supersvåra frågor. Jag kan inte ge något svar på hur kommissionen kommer att landa. Men säkert är att kommissionen kommer att arbeta med dessa frågor.

Anna Ekström, Skolkommissionens ordförande och generaldirektör Skolverket
Intervju i maj med Altinget

Även hon ser problem med ansvarsfördelningen med dagens styrmodell.

Moderaterna tar upp frågan i en motion. Kravet till regeringen är öppet och Moderaterna hoppas på det sättet att flera partier kan ställa sig bakom motionen.

– Så som den är formulerad tycker jag att alla partier borde kunna ställa sig bakom den, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Stöd från Vänsterpartiet

Frågan om huvudmannaskap splittrar blocken. Moderaternas största tillskyndare i frågan kan komma från oväntat håll – Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet vill att en bred parlamentarisk utredning tillsätts. Den ska ta fram förslag om hur ”staten ska överta huvudansvaret för att garantera alla enheter inom skolväsendet likvärdiga ekonomiska och kompetensmässiga förutsättningar”, skriver partiet i sin skolpolitiska motion. Men partiet vill inte slänga ut barnet med badvattnet, för utredningen ska samtidigt ta fasta ”på vilka positiva effekter kommunaliseringen av skolan har fått och som kan bibehållas”.

Folkpartiet är starkt för ett statligt huvudmannaskap, vilket framgår av den debattartikel som partiets utbildningspolitiska talesperson Christer Nylander skrev på Altinget i somras. Partiet anser att om den nedåtgående utvecklingen i skolan ska vändas är det nuvarande huvudmannaskapsmodell inte hållbart. ”Vi är övertygade om att lärare och skolledning själva klarar att tolka de nationella styrdokumenten och att det inte behövs några politiska mellanled mellan stat och skolor”, skriver partiet i sin motion om skolan.

SD var först 

Sverigedemokraterna har sedan 2004 förespråkar ett statligt huvudmannaskap, enligt partiet självt var SD först av alla partier att kräva ett återförstatligande av skolan.

Centerpartiet är kanske det parti som mest hårdnackat håller fast vid det kommunala huvudmannaskapet. Men även Centerns skolpolitik förordar ett ökat statligt ansvar. ”Vi tror fortfarande starkt på det kommunala huvudmannaskapet för skolan men det krävs ett nationellt grepp om lärarnas fortbildning, heter det i partiets skolpolitiska program som antogs på stämman i slutet av september i år.

KD flaggar för svängningar

Kristdemokraterna har en pragmatisk hållning i frågan. Partiet säger att man inte vill förstatliga skolan nu, men att man kan tänka sig att ompröva inställningen om utvecklingen i skolan inte vänder.

Miljöpartiet vill ha delat ansvar mellan stat och kommun, men inte ett statligt huvudmannaskap. Det är ungefär samma linje som Socialdemokraterna. Mycket av den föreslagna skolpolitiken handlar om ökad statlig styrning och finansiering. Styrningen kanaliseras genom uppdrag till Skolverket och finansieringen genom statsbidrag som administreras av Skolverket.