Debatt

"Allt är tydligen friskolornas fel"

DEBATT. Socialdemokraterna är fast i sin egendomliga plakatpolitik om friskolor. Det är viktigare att prata om nödvändiga reformer än att diskutera hur många promille några enskilda friskolor tar ut i vinst, skriver Patrick Reslow (SD).

"Det går inte att förklara på annat sätt än att Socialdemokraterna vill ha bort de fristående skolorna."
"Det går inte att förklara på annat sätt än att Socialdemokraterna vill ha bort de fristående skolorna."Foto: Berit Roald / NTB scanpix / TT
Patrick Reslow
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Det har nog aldrig varit så illa ställt med den skolpolitiska debatten som det är nu. I mångt och mycket är den helt oseriös och tenderar att fokusera bort från frågor som är akuta och nödvändiga för att komma tillrätta med skolans verkliga problem och för att öka kunskapsresultaten. Dessvärre verkar Socialdemokraterna ha blivit ett trött och visionslöst parti, detta parti som åtminstone en gång i tiden insåg vikten av samhällsmedborgarnas bildning och utbildning.

Marginella vinstuttag

Socialdemokraterna är fast i sin egendomliga plakatpolitik rörande friskolor. Allt är tydligen friskolornas fel. Särskilt de vinstdrivande skolorna.

I debatten framhävs från vänsterhåll att dessa vinstdrivande skolor dränerar den kommunala skolan och att vinstuttagen är enorma, men i själva verket så är vinstuttagen ytterst marginella. Endast 10 öre av varje satsad hundralapp utgör vinst. Vi talar alltså i termer av promille. Det talas det väldigt tyst om, men om det nu inte är så att socialdemokratin präglas av en aldrig tidigare skådad ignorans, så bygger i så fall hela debatten på skrämselpropaganda där det målas upp en annan bild än den rent faktabaserade. Varför? Vilket är syftet?

Slår hårt mot valfriheten

Det går inte att förklara på annat sätt än att Socialdemokraterna vill ha bort de fristående skolorna. Därmed slår de också hårt mot den valfrihet som är uppskattad hos elever och föräldrar. Men det är svårt att argumentera för. Det blir så mycket lättare att skrämma upp väljare med felaktiga påståenden kring vinstuttag. En sådan debatteknik skapar inte goda förutsättningar för en långsiktig, enig och stabil utbildningspolitik. Tvärtom bidrar den till att splittra politiken ytterligare.

Vi som gick i skolan på 70- och 80-talen minns också hur det var när man placerades på den skola som politikerna bestämde. Det var inget kul och den vägen vill vi inte ta igen.

Det verkliga syftet döljs

I sin iver att bekämpa friskolor försöker sig Socialdemokraterna även på andra knep för att dölja det verkliga syftet. Bussning, lottning och kvotering ska användas för att få till stånd en ”allsidig sammansättning” av skolorna. Effekterna av den politiken har vi sett i bland annat Göteborg, Nyköping och Trollhättan.

Utbildningspolitiken ska alltså inte längre bedrivas utifrån ett bildnings- och kunskapsperspektiv, utan bli ytterligare ett instrument för att försöka reparera den misslyckade integrationspolitiken. Det kan aldrig vara de studiestarka elevernas ansvar att höja resultaten hos de svagpresterande. Tvärtom borde vi i stället fokusera mer på det egna ansvaret, skapa disciplin på de skolor som inte fungerar, ställa högre krav på kunskapsutvecklingen, reformera lärarutbildningen, stärka lärarnas befogenheter och agera kraftfullt mot oseriösa aktörer med koppling till våldsbejakande extremism.

Fel fokus i debatten

Sverigedemokraterna anser att det är dags att sluta prata om friskolors vara eller icke vara och börja tala om nödvändiga reformer för att lyfta resultaten i klassrummen. Hur ska vi komma tillrätta med stöket? Hur hanterar vi skolor som fyllts av elever som inte behärskar det svenska språket? Hur agerar vi gentemot dem som ägnar sig åt hot, våld och mobbning? Hur ser vi till att tillgodose behoven hos såväl högpresterande som lågpresterande elever? Hur ska vi locka de bästa studenterna till läraryrket? Hur ska vi återupprätta bildningsperspektivet?

Dessa frågor är åtminstone i min värld betydligt viktigare än att diskutera hur många promille några enskilda friskolor tar ut i vinst.

Nämnda personer

Patrick Reslow

Riksdagsledamot (SD)
Jur.kand, pol.mag (Lunds uni. 1998)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget