Akavia: Risk att kommunerna använder AI på fel sätt

Nyligen genomförde Akavia en kartläggning av Sveriges kommuners AI-användning. Samtliga kommuner använder AI i någon form men i de flesta fall är användningen sporadisk och beroende av enskilda medarbetares initiativ snarare än kopplad till verksamhetens behov och mål. Endast var fjärde kommun har en AI-strategi på plats, trots att tekniken redan används brett.

Varning för ineffektivitet och rättsosäkerhet

Det är oroväckande att AI används utan tydliga riktlinjer för varför och hur tekniken ska användas. Det riskerar att leda till ineffektivitet och rättsosäkerhet och kan i förlängningen urholka medborgarnas förtroende för offentlig sektor. Medarbetare måste tydligt veta vad som gäller, både för att våga använda och utveckla AI och för att inte riskera att hållas ansvariga för sådant som rimligen inte är den enskildes ansvar.

Undersökningen visar att AI främst används för administrativa uppgifter. Det är viktiga funktioner, men långt ifrån den potential som ofta lyfts fram i politiska visioner om AI i välfärden. Samtidigt används AI i låg grad inom områden där den skulle kunna bidra till att möta långsiktiga samhällsutmaningar. Endast var fjärde kommun använder till exempel AI inom miljö och hållbarhet. Det pekar på ett tydligt problem: utan strategi styrs utvecklingen av tillfälligheter snarare än samhällsbehov.

För lite utbildning om AI

Än mer oroande är bristen på utbildning. Endast sju procent av kommunerna har erbjudit samtliga medarbetare kompetensutveckling inom AI. Hos många begränsas det till chefer eller specialister, trots att tekniken används i det dagliga arbetet. Det innebär att ansvaret lämnas på individnivå, vilket är ohållbart för verksamheten och arbetsmiljön. Dessutom uppger var femte akademiker i kommunal sektor att de är beredda att byta arbetsgivare på grund av bristande AI-mognad. Det är ett varningstecken för en sektor som redan kämpar med kompetensförsörjningen.

Det är oroväckande att AI används utan tydliga riktlinjer för varför och hur tekniken ska användas

Kommunernas storlek spelar också stor roll. Större kommuner har i betydligt högre grad strategier, riktlinjer och utbildningsinsatser på plats medan mindre kommuner halkar efter. Om utvecklingen fortsätter riskerar vi ett digitalt klassamhälle där tillgången till modern välfärd beror på var du bor.

I den gemensamma färdplanen för AI i regionerna anges mål och aktiviteter fram till 2030, bland annat gällande rättssäker AI-användning och riktlinjer kring ansvar när AI gör fel. En motsvarande färdplan bör snarast tas fram även för kommunerna. Den bör också beröra vikten av att involvera fackliga företrädare för att säkerställa trygghet, delaktighet och relevanta bidrag i utvecklingsarbetet.

Alla kommuner behöver en strategi

AI kan bidra till att stärka välfärdens effektivitet och förtroende, men det krävs politiskt mod, organisatorisk styrning och investeringar i kompetens. För att AI ska bli ett verktyg för hela välfärden, och inte ett lapptäcke av individuella initiativ, krävs bland annat:

• Tydlig styrning
  Alla kommuner behöver en gemensam AI-strategi med mål, prioriteringar och etiska riktlinjer.
• Bred kompetensutveckling
  AI-kunskap måste bli en självklar del av kompetensförsörjningen för alla medarbetare, inte bara specialister.
• Nationellt stöd och samordning
  En gemensam färdplan för kommunerna, liknande den som regionerna tagit fram, bör omgående presenteras.