Akademikerförbundet SSR: Sverige måste sluta gå skatteparadisens ärenden
Regeringen är svaret skyldig på hur vi ska gå vidare för att på allvar skapa en jämlik spelplan för företag och stoppa skatteläckaget. Det skriver Simon Vinge och Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR.
Simon Vinge
Chefsekonom Akademikerförbundet SSRHeike Erkers
Ordförande Akademikerförbundet SSRSkatteflykt är ett samhällsproblem. När företagsvinster undandras beskattning får löntagare bära en större del av bördan för att förse samhället med nyttor som välfärd, infrastruktur, rättsstat och försvar. Vi vet att merparten av de svenska företagen vill göra rätt för sig genom att betala skatt och teckna kollektivavtal. Men med dagens möjligheter att placera pengar i ett land för att undvika beskattning i ett annat missgynnas de företagare och entreprenörer som vill ta sitt ansvar.
Golv för bolagsskatt
Därför är vi glada att ett EU-förslag äntligen börjar ta form kring ett golv för bolagsskatten, en fråga som har diskuterats i över 20 år. Förslaget som tas fram i samarbete mellan OECD och EU innebär att vinster ska beskattas med minst 15 procent i alla länder och gäller företag med omsättning över 750 miljoner euro (cirka 8,4 miljarder kronor).
Det som oroar är att tillämpningen av skattegolvet kan försenas eller försämras. Ett land kan inte på egen hand beskatta kapital och företag eftersom vinsterna enkelt kan flytta och kringgå regleringen. Sådan beskattning måste ske i samarbete mellan länder. Det är bristen på sådant samarbete som har skapat skatteparadis både i och utanför EU. Inte minst handlar det om de stora tech-företagen vars effektiva beskattning har varit liten trots stora vinster. I brist på samarbete ser vi också hur länder konkurrerar mot varandra med skattesatser för att företag ska flytta dit. Bolagsskatten har trendmässigt minskat på bred front under de senaste årtiondena. Även Sverige har deltagit i denna ”tävling mot botten”.
Vi har haft lång och omfattande harmonisering av skatter inom EU inte minst på momsområdet, där den mellanstatliga regleringen är omfattande och ingripande. Vi ser inte att det är någon principiell skillnad mellan att beskatta konsumenter eller företag. Och missförstå oss rätt: vi har under den senaste tiden rasat flera gånger i offentligheten gentemot EU-förslag som hotar både självbestämmande och vår arbetsmarknadsmodell, inte minst minimilönefrågan. Men att harmonisera kapitalbeskattning ser vi som en fråga som passar perfekt på EU:s bord.
Länder går miste om biljoner i skatteintäkter
Det handlar om mycket pengar. OECD räknar med att världens länder årligen går miste om mellan 1,1 och 2,4 biljoner kronor. Det är ofattbara summor som överstiger Sveriges samlade skatteinkomster under ett år. Det är pengar som behövs för att upprätthålla samhällskontraktet efter en tid med enorma utgifter för att hantera pandemin, energikrisen och inflationen. Alla länder i EU har dragit på sig rejäla skulder – och det är pengar som behöver betalas tillbaka. Det är avgörande att pengarna ska gå till respektive medlemsland.
Vi har en lång väg att gå för att begränsa den globala skattekonkurrensen och skatteflykten.
Ur Sveriges perspektiv är det oklart hur en EU-gemensam bolagsskattenivå kommer att påverka intäkterna. Det är svårt att förutse var företag som har vinster i skatteparadis kommer att flytta sina pengar och hur techjättar som Apple och Amazon kommer agera när de inte längre kan skatteshoppa. Den offentliga utredning (SOU 2023:6) som nyligen presenterats pekar på dessa svårigheter och bedömer att statskassan kanske ökar med en halv miljard.
En harmoniserad bolagsskatt är därför ett bra första steg – men det är långt ifrån tillräckligt. Vi har en lång väg att gå för att begränsa den globala skattekonkurrensen och skatteflykten.
Stoppa skatteläckaget
Sverige har varit en bromskloss inom EU i arbetet om en rättvisare beskattning av företag. Sverige måste sluta att gå skatteparadisens ärenden i denna fråga. Sverige har nu ett gyllene tillfälle att som ordförandeland föra frågan framåt. Denna möjlighet måste Sverige ta. Regeringen är svaret skyldig på hur vi ska gå vidare för att på allvar skapa en jämlik spelplan för företag och stoppa skatteläckaget. Det duger inte att gömma sig bakom krångliga formuleringar och fina ord för att bevara status quo.
Från fackligt håll ser vi en EU-gemensam lägstanivå för bolagsskatter som ett första steg mot ett effektivare skattesystem, där kapital och arbetstagare får en mer rättvis fördelning av kostnaderna. Företag ska konkurrera med varornas och tjänsternas kvalitet – inte med tiden de har lagt på att hitta det bästa skatteupplägget.